Därför kan regeringen vara orolig över Natoansökan

Den svenska regeringen är fortsatt desperat att få in Sverige i krigsalliansen Nato. Fortfarande ska Ungern och Turkiet rösta om att godkänna Sveriges medlemsansökan. Men när parlamenten sammanstrålar efter vinterledigheten finns det anledning för de svenska politikerna att känna oro.

Regeringen jobbar aktivt för att få Turkiet och Ungern att godkänna Sverige som medlem i Nato. Under tisdagen sammanträder det turkiska parlamentet efter vinteruppehållet och redan då kan en omröstning ske.

Enligt Svenska Dagbladet (SvD) finns det tre faktorer som talar för att parlamentet kommer att rösta nej: Turkiet har fortfarande inte fått köpa F-16-plan av USA, vilket varit ett villkor för att godkänna Sverige; Sverige tar inte i mer kraftfullt mot grupper som stödjer den kurdnationalistiska marxistgerillan PKK; Ungern kommer sannolikt inte att rösta om medlemskapet ännu.

Enligt den agenda som Ungerns vice premiärminister Zsolt Semjén lämnat in till parlamentet kommer man inte att rösta om ett svenskt medlemskap under våren. Ingen av de 18 punkter som ska tas upp rör Sverige och Nato.

Bråttom att få ansökan godkänd

Mycket talar nu för att medlemskapet kommer att gå om intet. Frihetsnytt har tidigare rapporterat att ansökan kan fastna om Sverige inte har kommit med innan det stora Natomötet i Washington DC i juli. Då kan Natoprocessen hamna i skuggan av det amerikanska presidenvalet.

Om Donald Trump vinner valet, vilket hans rekordseger i Iowa talar för, är det möjligt att han väljer att nedprioritera Nato. Då kommer en utvidgning av krigsalliansen, som ett svenskt medlemskap innebär, inte längre vara aktuellt.