Försvarsexperten om Natoövningen – ”Detta är syftet”

Just nu pågår den största Natoövningen sedan kalla kriget. Samtidigt kommer nya besked om hur mycket Sverige kan förlita sig på Nato i händelse av en krigssituation. Försvarsexperten Mikael Valtersson kommenterar detta.

Under onsdagen inledde krigsalliansen Nato sin största krigsövning sedan 1988, under kalla krigets sista år. Frihetsnytt kunde rapportera att syftet med övningen var att demonstrera ”styrkan och enigheten” inom Nato.

Dessutom har det rapporterats att man inte kan räkna med att ”Nato automatiskt rullar in i händelse av krig”, vilket går emot den bild som har målats upp.

Frihetsnytt har talat med försvarsanalytikern Mikael Valtersson om den senaste tidens händelser som rör Nato.

– Det finns nog flera skäl. Ett är sannolikt att man under lång tid inte har övat stora förband inom Nato, för man har inte tänkt att det skulle behövas. Nu börjar man försöka skaka loss organisationen. Det gäller alltså att återupprätta den militära förmågan, berättar Valtersson.

– Sen vill man försäkra Natoländerna i östra Europa att man beredd på att rycka in om det blir krig. Framförallt vill man skicka en signal till Ryssland om att man är på hugget.

– Sen är den intressanta frågan vad det är för konflikter man räknar med. Egentligen räknar man inte med att Ryssland i närtid kan genomföra ett militärt angrepp mot något Natoland. Man vill sannolikt hålla en beredskap ifall man, ur Natos synvinkel, behöver ”ingripa” i Vitryssland, Ukraina eller Moldavien, eftersom de ligger mellan Nato och Ryssland.

Skulle det kunna bli ett proxykrig i Vitryssland eller Moldavien, liknande det som sker i Ukraina?

– Vitryssland är väldigt tätt knutet till Ryssland, men skulle det ske en ”folklig revolt”, vilket jag inte tror, eller att man dras in i kriget med Ukraina, då kan det börja hända saker i Vitryssland. Om man upprättar en säker zon i västra Ukraina, samt eventuellt en flygföbudszon och skickar in trupper för att ”skydda” zonen, då kan Ukraina skicka hela sin styrka i västra Ukraina österut.

– Det finns alltid en stor risk att det trappas upp, oavsett vad man gör. Även att ha en stor övning nära gränsen. Ryssland hade som krav, när man diskuterade Ukraina, att man som mest fick ha en brigad, ungefär 5 000 man, när man genomför övningar i närområdet.

– Övningen måste därför ses som oerhört provocerande från ryssarnas sida. Men jag tror inte att de blir avskräckta av själva övningen.

Vad tror du att ryssarna kommer göra som svar på Natoövningen?

– Det är mycket möjligt att de själva anordnar en mycket stor övning, kanske i Vitryssland eller vid gränsen mot Baltikum eller Finland. Då genomför båda sidor stora övningar. Sen har ryssarna återskapat Leningrads militärområde, som tidigare lydde under Moskva eftersom man då inte uppfattade en större hotbild. Det här innebär att man kommer öka truppnärvaron vid gränsen mot Nato.

– Nato hoppas kunna skrämma ryssarna med övningen, vilket man inte kommer lyckas med. Däremot så lugnar man de östeuropeiska Natomedlemmarna.

”Vi kan inte räkna med att Nato kommer rullande i händelse av krig” säger Försvarsmakten, vilket många har reagerat på. Vad är din kommentar på det?

– Nato ska ju hjälpa till i händelse av krig, enligt artikel 5. Sen ska varje enskilt land bedöma vilken hjälp de vill skicka. I fredstid finns ungefär 40 000 man i Natos egna förband. Tanken är att efter 10 dagar ska det vara 100 000 man på plats, efter 30 dagar ska det vara 300 000.

– Jag är tveksam till att det finns så många tillgängliga idag, utan jag skulle fördubbla tiden det tar att mobilisera dessa. Det betyder att det inte finns så många soldater som står beredda att omedelbart komma till Sverige. Sen måste Nato besluta om situationen omfattas av artikel 5.

– Tanken är att varje enskilt land ska ha så pass stora styrkor att man kan försvara sig tillsvidare, åtminstone i 10 dagar.

– Är vi en del i klubben, alltså Nato, då blir det lättare för grannländerna att komma till undsättning. Om vi inte är medlem skulle det framstå som ganska underligt om andra länder slåss i Sverige. Går man in i en konflikt som ligger utanför Nato skulle sannolikt de andra länderna dra sig för att ingripa om det resulterar om de blir angripna.

– Men om Sverige skulle bli angripet är det väldigt osannolikt att Finland och de baltiska staterna inte blir angripna före.

Det har ju pratats om att Nato skulle garantera Sveriges säkerhet. Är detta känt sedan tidigare, eller har svenskarna anledning att känna sig lurade?

– I media har det knappt pratats om detta tidigare. Om man har varit riktigt insatt kanske man har förstått att det tar ett tag innan Nato kan agera. Vanligt folk har haft uppfattningen att om Sverige blir angripet så får vi stöd av Nato på en gång.

– Som sagt har inte Nato egna trupper, utan det kommer med tiden. På så sätt känner sig nog många lurade.

Hur kommer det sig att Försvarsmakten lyfter detta först nu? Vill man tona ned krigshetsen efter att Turkiet röstat för att Sverige ska komma med i Nato?

– Jag tror man insåg att man lät alldeles för alarmistisk, i synnerhet när försäljningen av prepperprodukter sköt i höjden, sökningarna på skyddsrum ökade med 3 500 procent, massor med barn ringde till BRIS och var oroliga för att deras föräldrar skulle dö i det kommande kriget.

– Försvarsmakten gör bedömningen att risken för att råka ut för ett fullskaligt anfall är mindre om vi är med i Nato, eftersom det innebär att en anfallare hamnar i konflikt med hela Nato. Men ändå måste vi ha ett eget försvar och vara beredda på att försvar oss länge.

– Försvaret kan ha släppt de här uppgifterna, eftersom man vill ha med dem i budgetprocessen. Då blir det lättare att kräva mer pengar för att kunna rusta upp försvaret, genom att skrämma upp politikerna.