Att yttrandefriheten är under allvarlig attack runtom i västvärlden och i synnerhet i Sverige är känt sedan en tid tillbaka. I Sverige handlar det framförallt om en ängslig politisk korrekthet, där vissa extrema aktörer tar sig rätten att skrämma folk till tystnad om de avviker från åsiktskorridoren. För detta varnar en socialdemokratisk skribent, som själv blivit stämd för förtal med ”hatbrottsmotiv”.
Vad är det som gör att yttrandefriheten inskränks i Sverige? I nuläget handlar det inte om att statsmakten ger sig på dig för något du sagt eller skrivit, förutom sådant som faller under gummiparagrafen1 ”hets mot folkgrupp”.
Dessa upprätthåller rädslan
Det handlar framförallt om en rädsla för att hängas ut offentligt som en ”klandervärd” person. Oftast handlar det om att ett yttrande på godtyckliga grunder kan pekas ut som ”rasistiskt”, ”högerextremt”, ”antisemitiskt” eller ”homofobiskt”. Det rör sig om att aktörer som Expo eller vänsterextrema grupper hänger ut personen i syfte att omgivningen ska ”känna till” att denne har dessa åsikter.
Samtidigt finns det aktörer som Näthatsgranskaren och Juridikfronten som dammsuger internet efter invandringskritiska yttranden, som därefter kan anmälas för ”hets mot folkgrupp”. Därigenom blir det privata aktörer som upprätthåller en rädsla hos folk att säga vad de tycker och tänker.
Blev tillsagd av arbetsgivare
I en kolumn i Göteborgs-Posten (GP) varnar den tidigare socialdemokratiska kommunpolitikern Ann-Sofie Hermansson för en kultur där personer ”kölhalas” i offentligheten om de yttrar sig i vissa frågor. Hon tar upp hur personer som kritiserat kusinäktenskap, olika uttryck för hederskultur och andra problematiska inslag av de mångkulturella samhället blir brännmärkta som ”rasister”.
En person blev till och med tillsagd av sin arbetsgivare att inte yttra sina åsikter på sociala medier. Själv blev Hermansson stämd för förtal med ”hatbrottsmotiv” efter att ha kallat två personer som förespråkade användandet av burqa (det klädesplagg som bärs av vissa muslimska kvinnor och täcker hela ansiktet, inklusive ögon) för ”extrema röster”. Det hela slutade dock med att hon frikändes hela vägen upp till Högsta domstolen.
Det Hermansson förespråkar att både enskilda personer, men framförallt myndigheter, arbetsgivare och tidningsredaktioner inte ska böja sig för hot, skrämsel och stämplingar. Istället ska man stå upp mot ”mobbarna” och visa att man inte böjer för de som skriker ”rasism” åt allt som inte passar med deras åsikter.
- Begreppet ”gummiparagraf” syftar på att det inte finns någon fastställd lag om vad som utgör hets mot folkgrupp, utan allt bygger på tolkning och hur tidigare domar har avkunnats, det vill säga praxis. [↩]
