Så kan Sverige börja avgiftas från PFAS

I en debattartikel i Aftonbladet föreslår vd:n för Återvinningsindustrierna några konkreta åtgärder som kan förbättra förutsättningarna i kampen mot PFAS-kemikalierna. Särskilt för återvinningsföretagen som kommer att få ett allt större ansvar i det enorma saneringsarbete som ligger framför dem.

När Frihetsnytt kontaktade vattenreningsingenjören och PFAS-experten Tage Tuvheden, är han försiktigt optimistisk till åtgärderna ifråga. Han menar att det kommer krävas betydligt mer för att ändra på lägesbilden. Inte minst kraftigt förbättrad teknik på reningsområdet.

Alla svenskar drabbade

Ellen Einebrant som är vd för branschorganisationen Återvinningsindustrierna¹ inleder artikeln med att beskriva hur utbrett problemet med PFAS kemikalierna har blivit. Idag har i princip alla svenskar PFAS i blodet, där långvarig exponering har kopplats till allvarliga hälsoproblem. Däribland flertalet cancerformer, leverskador, och sänkt immunförsvar.

Hon menar att EU:s förbud mot PFAS i nytillverkade produkter är en bra början men långt ifrån tillräckligt. Det behövs även en omfattande avgiftning av det som redan släppts ut, och för ändamålet behöver återvinningsföretagen ges bättre förutsättningar.

Einebrant skriver att ett bättre samarbete mellan återvinningsföretagen och myndigheterna därför kommer att behövas för att skydda folkhälsan på området.

Åtgärderna som föreslås

Just PFAS-kemikalierna, skriver hon är ett samhällsproblem som i slutändan alltid hamnar på återvinningens fat. Detta eftersom ämnena finns i många produkter som ofta upptäcks först i avfallet. Utöver detta är det svårt att fastställa såväl ansvar som de juridiska och ekonomiska utmaningar som finns kring de farliga ämnena²

För att komma tillrätta med ovanstående utmaningar, föreslår Ellen Einebrant följande åtgärder:

1. Möjliggör investeringar som begränsar farlig PFAS
Framförallt investeringar inom återvinningsbranschen så att de kan investera och utveckla den nya teknik som behövs. Som till exempel avancerade filtreringsystem och reningsmetoder. Lösningar som idag hindras av alltför långa handläggningstider.

2. Inför gemensamma mätmetoder och vägledning för provtagning
Här behövs standardiserade mätmetoder och tydligare vägledning för att effektivt spåra och hantera PFAS-föroreningar. Ämnena måste kunna hanteras likvärdigt över hela landet och därtill behövs ett harmoniserat angreppssätt på EU-nivå som gör det ännu enklare att hantera föroreningarna.

3. Inför finansieringsmodeller för PFAS-sanering
För att möta de stora kostnader som PFAS-sanering och provtagning innebär, behöver hållbara finansieringsmodeller komma på plats. Utifrån dessa skulle återvinningsföretagen regelbundet kunna söka finansiering till de kostsamma ändamålen.

Tage Tuvheden: ”Ny teknik kan möjligen förbättra oddsen”

Frihetsnytt kontaktade PFAS-experten Tage Tuvheden för en kommentar gällande de föreslagna åtgärderna:

Anser du att Ellen Einebrants förslag är slagkraftiga och kan förbättra saneringsförutsättningarna?
– Det är givetvis beundransvärt att man på diverse sätt försöker ta tag i detta enorma samhällsproblem som PFAS-kemikalierna har blivit, samt att problemet tas upp alltmer i medierna. Dock är utsläppen till dags dato såpass omfattande att jag är tveksam till om de någonsin går att sanera.

-Vi pratar alltså om evighetskemikalier som släppts ut under flera årtionden och som man först på senare år har kunnat börja sanera. I synnerhet i dricksvattnet, vilket gjort att PFAS läckt ut till i princip alla landets sjöar och vattendrag.

Vad anser du skulle behövas för att förbättra förutsättningarna?
– Jag vill inte vara alltför defaitistisk så min förhoppning är att kraftigt förbättrad teknik på reningsområdet kanske kan ändra på den dystra lägesbilden. Men då krävs samtidigt att det inte släpps ut någon ny PFAS överhuvudtaget.

– Sedan hoppas jag givetvis att det utdöms ett juridiskt ansvar till de som gjort och fortfarande gör utsläppen möjliga.

Fakta (PFAS):

• PFAS (Polyfluorerade alkylsubstanser) är inte ett enda ämne utan omkring 15 000 ämnen med liknande egenskaper.
• De är syntetiskt framställda och kallas ofta för evighetskemikalier eftersom de aldrig bryts ner i naturen.
• Idag finns det omkring 15 000 olika PFAS-ämnen på marknaden.
  
• PFAS-ämnen stöter bort fett, smuts och vatten. De används bland annat i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, skidvalla, matförpackningar, brandskum, impregneringssprayer, bekämpningsmedel och skönhetsprodukter.
• Evighetskemikalierna PFAS finns idag nästan överallt: i isbjörnarna i Arktis, i vårt dricksvatten, i sjöar, regnvatten, dricksvatten och i våra kroppar.
  
  Källa: Naturskyddsföreningen

1. Branschorganisationen företräder Sveriges återvinningsföretag. [↩]
2. Ett exempel är fallet i Ronneby kommun, där Högsta domstolen beslutade att kommunens vattenbolag skulle ersätta invånare för PFAS-föroreningar i dricksvattnet – trots att bolaget inte själva spritt kemikalierna. [↩]