De nya elskatterna som höjs på nytt vid årsskiftet har inte tagits emot väl av vare sig skattebetalare eller näringslivet. Nu börjar ännu fler kritiska röster att höjas bland de mer sakkunniga på området. En av dem är en chefsekonom som inte skräder orden i sin kritik.
En kassako för staten
Trots förra årets rekordhöjning på 9,2 procent, fastslog regeringen under förra veckan att elskatten ska höjas med ytterligare 2,6 procent inför nästa år. Det betyder att elskatten har höjts med totalt över 12 procent på bara två år, samtidigt som en rad andra höga skatter består.
Som om höjningarna inte vore nog väntar dessutom skattehöjningar på flera hundra procent för landets elproducenter. Inte minst kärnkraften som får ökade riktvärden för fastighetstaxeringen med 666 procent. En extrakostnad som sedan lastas över på elkonsumenterna.
I en intervju med Dagens PS, säger Erik Bengtzboe att elskatten därför har blivit en kassako för staten.
-Jag är övertygad om att folk har en aversion mot elskatten, inte bara för att den växer varje år utan också för att det är en korkad skatt. Men den har blivit en kassako för staten. Man tar chansen att suga ut så mycket skatt som möjligt trots att det inte är rimligt.
Slår mot samhällsekonomin
Den kassako som elskatten utgör är en stor inkomstkälla, som under 2025 väntas dra in 34 miljarder kronor till statskassan. Mycket tack vare att elkunderna även betalar skatt på den elskatt man redan betalar. Elen blir därför oproportionerligt dyr för såväl hushåll som företag.
Skatten belastar därmed redan hårt pressade företag och hushåll som precis börjat få lite andrum i spåret av Riksbankens styrräntesänkningar. Det innebär även att elen (som är livsnödvändig) straffbeskattas på samma sätt som cigaretter och tobak.
Sänkningarna ett svepskäl
Under hösten har regeringen samtidigt sänkt skatterna på såväl drivmedel som plastpåsar och ISK-konton. För de flesta svenskar kompenserar de däremot inte de planerade skattehöjningarna på el. Särskilt inte då den genomförs vid nyår, då elförbrukningen tenderar att vara som högst på hela året.
Sänkningarna på ovannämnda områden kan vara något regeringen gör av rent taktiska skäl, så att skattehöjningarna på elen inte framstår som alltför orättfärdiga. Till skillnad från diverse straffskatter på tobak och alkohol, är dock elen något man inte kan klara sig utan.
Folket rasar!
Ska de planerade elskattehöjningarna kunna motas i grind, behövs ett omfattande folkligt uppror. Ett uppror där folk – förutom att stötta diverse initiativ som lobbar för en sänkning – ger sig ut på gator och torg för att visa sitt missnöje.
En kampanj är Villaägarnas upprop mot orimliga energipriser, vilket Frihetsnytt har skrivit om tidigare, samt intresseorganisationen Skattebetalarnas kampanj om att fimpa elskatten.
Annars är det stora demonstrationer som gäller, vilka med framgång har gett resultat i många andra europeiska länder, däribland de omfattande bondeprotesterna ute i Europa. Genom att folket inte låter sig kuvas, får politikerna svårigheter med att få sin vilja igenom.
666%, det är väl ganska så genomskinligt va.
De lättmutade har fått order om att själa ännu mer av folkets arbetsmöda och då gör dom det och så kommer det att hålla på tills nån eller några tar väck dom, om nån inte vill tro att det är på det här viset så kommer dom i en rimlig framtid att ändra sig radikalt om det mesta.
Det är dyrt att leka storfräsare och dyrare blir det för varje gång, till alla svenssons och medlöpare, nån gång måste ni bestämma er, sug å svälj trevlig helg.