Samarbete mellan M och S avslöjar maktambitioner

De etablerade partiblocken i Sverige vill ge sken av att man står för en helt motsatt politik jämfört med det motsatta blocket. Nu visar samarbeten i flera olika kommuner att den bilden inte stämmer.

Den som ser en partiledardebatt mellan riksdagspartierna slås sannolikt av det hätska tonläget och att politikerna inte håller igen med anklagelserna om motståndarens många brister.

Dessutom pågår just nu diskussioner om hur eventuella regeringssamarbeten ska se ut efter valet 2026. Moderaterna (M), Liberalerna (L), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) verkar vara eniga om att fortsätta samarbeta, men det är oklart om SD kommer få någon regeringspost.

Samtidigt försöker Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) få ihop ett samarbete med Vänsterpartiet (V) och Centerpartiet (C), två partier som varit tydliga med att de inte vill samarbeta med varandra.

Samarbeten – trots officiellt motstånd

Båda blocken vill ge sken av att vara varandras motsatser. Samtidigt visar det sig att respektive blocks dominerande partier, M och S, ingått samarbeten som gett dem ensam makt i flera kommuner sedan valet 2022, rapporterar Sveriges Radio Ekot (SR).

Så olika verkar de båda partierna inte vara i praktiken när de är villiga att ingå samarbeten för att stärka sin egen makt. Detta gäller bland annat i Nyköpings kommun, samt uppemot 20 andra kommuner.

Johan Wänström, universitetslektor vid Centrum för kommun­strategiska studier på Linköpings universitet, förklarar detta med att de två partierna har en ”liknande partikultur” och att båda partierna är vana vid att styra, vilket innebär att de är vana vid kompromisser och att samarbeta.

Detta innebär det i praktiken

Även om olika slitningar mellan partierna innebär en risk att beslut i viktiga frågor inte blir av, så innebär samarbetena mellan M och S att det inte finns någon egentlig skillnad mellan partierna. Detta har visat sig flera gånger under lång tid, där maktskiftet mellan de två partierna inte förändrat något i praktiken. Detta har varit fallet med invandringsfrågan, där en kontrollerad massinvandring kunnat fortgå oavsett vem som styr.

Likadant har det varit när det gäller Sveriges medlemskap i krigsalliansen Nato och militäravtalet DCA med USA. Där har S tidigare gett sken av att vara motståndare till Natomedlemskap och amerikansk militär expansion. När det sen skulle röstas i riksdagen valde partiet att ge sitt fulla bifall.

När de två partierna inför valet 2026 vill få svenskarna att tro att de står för en politik som kraftigt skiljer sig från varandra, så kan alla kommunsamarbeten snarare vittna om att ingen större förändring kommer ske och att båda partierna främsta ambition är att säkra den egna makten.

Stötta FrihetsNytt – läsarna finansierar vår journalistik
Hjälp oss avslöja maktmissbruk – varje gåva betyder mer journalistik. Ge en snabb gåva med ett klick nedan.
Betalning sker säkert via Stripe. Kort, Apple Pay och Google Pay stöds.
KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

5 KOMMENTARER

  1. Kul med ett foto från Nyköping . Jag har bott i Nyköping . Det gula huset t.v. är Tingsrätten där jag gick som åhörare och lyssnade ibland.
    Nyköping hade många industrier .t.e.x Sunlight som tillverkade bl.a SURF tvättmedel och SAAB-ANA som monterade ihop bilar –även utländska .
    Sossepartiet var rätt stort , och bönderna röstade oftast (C) …medan storgodsägarna röstade på Högerpartiet , senare (M).

    I mitten av 1970 talet skrev Sverige och Finland ett avtal om gemensam arbetsmarknad mm. vilket medförde att Nyköping plötsligt fick flera familjer finska romer på halsen.

    Dessa fick bostäder i området nybyggda ”betongormen ” Brandkärr , –och för att inte säga för mycket så var den invandringen inget som gagnade staden eller dess tidigare invånare.

    Eftersom jag jobbade på stadshusets postavdelning mm. uppgifter sorterade jag inkommande /utgående post + en massa annat –och la märke till att det utanför socialbyrån ofta satt herrar i blå gabardinkostym och kvinnor i svarta sammtetskjolar och glitterblusar.

    Blå Mercedes var legio.

    Men bilen var väl registrerad på någon annan person eller firma.

  2. Vid vilken tidpunkt blev det politiska etablissemanget samstämmigt?
    Var det efter sista valet när SD definitivt gav upp sitt motstånd mot EU och Nato, i otakt med sina väljare.
    Återstår Afs, vi får hoppas att tillräckligt många som kommer till insikt.

Vill du ta nästa steg och bli en del av Frihetsnytt?

Vi på Frihetsnytt är helt beroende av våra läsares stöd. Det viktigaste stödet kommer från våra medlemmar. Är du intresserad av att ta nästa steg, ta del av exklusiva förmåner och bli en del av frihetskampen? - Då ska du bli medlem i Frihetsnytt! Läs mer och teckna ditt medlemskap här. 

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar