Hemvärnet grundades 1940 på samma dag som idag, 29 maj men har spår ändå tillbaka till 1600-talet. Det har funnits kvar sedan dess, som en symbol för svenskarnas vilja att värna om sig själva.
Hemvärnet, med anor från 1624
Redan 1624 hade Riksdagen beslutat att befolkningen både i städer och på landsbygden skulle försvara sin hembygd i händelse av krig. Detta var en tidig form av hemvärn och kallades Borgarbeväpning. Den sista resten av Borgarbeväpningen upplöstes år 1870 samtidigt som Stockholm borgerskaps militärkårer upplöstes.
Hemvärnet bildades genom en riksdagsförordning 29 maj 1940, under orostiden strax efter början av andra världskriget. Detta var dock bara en officiell bekräftelse och en formalisering av något som redan inträffat.
Hemvärnsrörelser hade redan bildats spontant av svenskar som kände oro för fosterlandet, runt om i riket under vintern 1939-1940. Riksdagen såg till att sätta organiserad form på hemvärnet men även organisera och driva det på samma sätt som den övriga försvarsmakten.
Uppsving i samband med kriget
Hemvärnet har varit i nedgång under lång tid, kanske mest sedan Fredrik Reinfeldt valde att yttra ”försvaret är ett särintresse”. Han och större delen av det svenska politiska etablissemanget såg länge försvaret som ett rent kameralt nedskärningsobjekt, även om just han kanske stod längst fram i den kampen.
Nu har hemvärnet fått en renässans i samband med Ukrainakriget, och många medierapporter visar på tillströmning av frivilliga som aldrig förr vilket även Frihetsnytt har rapporterat om.
Svenskar vill försvara sitt land
Tillströmningen av nya frivilliga till hemvärnet visar på en återkommande offervilja hos folket. Det är samma sorts svenskar som förr, och de har samma vilja att värna det svenska och det som är deras arvedel. Det har inte förändrats, och svenskarna har inte vansläktats.
Sverige finns, det är svenskarnas land, och svenskarna kommer att försvara det om det behövs. Alla svenskar som gjort värnplikt eller genomgått en kortare grundläggande soldatutbildning kan sluta sig till hemvärnet.
Hemvärnets huvudsyfte
Huvudsyftet med hemvärnet är att ha en mycket snabbt mobiliseringsbar styrka (hemvärnsmän förvarar vapen i hemmet för kort ställtid i krisläge) för skyddsobjekt av olika slag.
Hemvärnets snabba mobilisering är ett motmedel till den sovjetiska och ryska militärstrategin att slå till mycket snabbt utan förvarning och söka lamslå centrala samhällsfunktioner, som i Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Afghanistan 1979 och Ukraina 2022. Det kan bara motiverade, snabbmobiliserade, förutbildade soldater klara att hindra. Och de finns i vårt svenska hemvärn.
