Kemikalier skadade 100-tals – nu avgörs det i Högsta domstolen

Under tisdagen väntas Högsta domstolen ge besked gällande PFAS-skandalen i Kallinge där flertalet ortsbor hävdar att de blivit allvarligt sjuka av det kommunala dricksvattnet.

Sägs ligga bakom sjukdomsfall

155 boende i Kallinge kommun, Skåne, har stämt det kommunala vattenbolaget efter att – fram till 2013 – ha druckit vatten med farligt höga nivåer av PFAS-kemikalier¹ . Vatten som de hävdar har varit förgiftat och orsakat sjukdomar. Högsta domstolen ska därför avgöra om de har rätt till skadestånd eller ej.

En av Kallingeborna, Louise Karlsson, säger till TT att flertalet ortsbor har drabbats av olika cancerformer och kroniska sjukdomar efter att de drack av vattnet, däribland hon själv och hennes 24-årige son. Hon själv har opererats för urinblåsecancer medan sonen Tim diagnosticerats med den kroniska tarmsjukdomen Chrons sjukdom.

Vattenbolag stäms

Det var under 2013 som det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik upptäckte höga halter av de högfluorerade kemikalierna PFAS, i dricksvattnet i det lokala vattenverket i Kallinge. Utsläpp från brandskum på försvarets brandövningsplats i närområdet visade sig vara orsaken.

Därefter bildade de drabbade en förening dit över 150 invånare anslöt och beslutade sig för ta det hela till domstol. I Blekinge tingsrätt ansågs vattenbolaget vara skadeståndsskyldigt med avseende på de rekordhöga PFAS-halterna i ortsbornas blod, skriver domstolen. Något som kan leda till flertalet hälsorisker, däribland immunförsvaret och flertalet cancerformer.

Hovrätten avslog kravet

Trots detta blev det inget skadestånd för Kallingeborna då hovrätten ansåg att de som stämt vattenbolaget inte kunnat bevisa att PFAS-halterna i sig utgör en skada på kroppen. Om Högsta domstolen kommer fram till samma slutsats som hovrätten tänker byborna gå vidare, antagligen till EU-domstolen, säger Louise Karlsson.

Tage Tuvheden kommenterar

Frihetsnytt har tidigare tagit upp kopplingen mellan PFAS i våra vattendrag och de allt högre halterna av kemikalierna i våra inhemska fisk- och skaldjur, samt några av de hälsorisker som kan kopplas till dem.
Frihetsnytt kontaktade ingenjören och vattenreningsexperten Tage Tuvheden för en kommentar gällande fallet i Kallinge, som han även nämner i sin bok ”Sanningen – dricksvatten renas med gift”:

Kan dricksvattnet på orten ha blivit PFAS-förorenat av annat än bara brandskummet?
– PFAS i brandskummet kan man i stort sett utesluta då det användes så tidigt som 1950- och 60-talet. Det stora problemet är snarare att man tillsatt PFAS i dricksvattnet (under reningsprocessen), avloppsvattnet och slammet.

Sambandet är så tydlig och klart att det behöver diskuteras betydligt mer, allt för att få mer klarhet i frågan och få upp den på dagordningen. Lyckligtvis håller man just nu på och gräver ganska mycket i detta i bland annat USA.

Kallinge är väl inte den enda orten i Sverige som haft höga halter av PFAS i sitt kommunala dricksvatten?
– Dessvärre finns PFAS i dricksvattnet i princip varenda kommun runtom i landet då samtliga kommuner använt sig av det PFAS-innehållande flockningsmedlet vid vattenreningen. Medlet som fick kungens miljöpris på 1990-talet och spritts över hela världen, inte bara i Sverige.

Ser du det som sannolikt att Kallingeborna vinner i rätten och får skadestånd utbetalat?
– Just sannolikheten vågar jag inte sia om men de måste vinna och få rätt då det förr eller senare innebär att hela Sverige och i slutändan hela världen får rätt. Skulle de inte vinna måste de driva ärendet vidare (till EU-domstolen om så behövs) tills domen slutligen faller i folkets favör.

1. Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är ett samlingsnamn för mer än 4700 industriellt framställda kemikalier. PFAS-ämnen har skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten. Idag finns det tusentals olika PFAS-ämnen på marknaden. De hittas bland annat i stekpannor, funktionskläder, skor, möbeltyger, skidvalla, matförpackningar, brandskum, impregneringssprayer, bekämpningsmedel och skönhetsprodukter. Källor: Wikipedia och Naturskyddsföreningen [↩]