Förseningarna i svensk spårtrafik var under 2023 högre än någonsin och året var ett särskilt svårt år för de svenska järnvägarna. De av EU påtvingade straffavgifterna, som skulle öka punktligheten har istället resulterat i ett poänglöst system där hundratals miljoner i straffavgifter årligen skickas mellan operatörerna och Trafikverket.
Kvalitetsavgifter – ett EU-krav
Som en piska för att få järnvägsbranschen att jobba hårdare med punktligheten har EU – sedan 2012 – infört så kallade kvalitetsavgifter som de kräver att alla medlemsländer har. Det betyder att den part som orsakar en försening ska enligt reglerna betala. Avgifterna omsatte under fjolåret (2023) 411,5 miljoner kronor, där merparten – 272 miljoner kronor – hamnade hos Trafikverket, rapporterar Dagens Nyheter (DN).
Systemet1 innebär att nettot för Trafikverket och därmed skattebetalarna, blir 134 miljoner kronor. Avgifterna har enligt Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus från KTH och järnvägsforskare, varit rekordhöga under 2023. Även punktligheten har varit den sämsta sedan 2010.
Planeringssystemet orsak
Trafikverkets presschef Bengt Olsson konstaterar att även punktligheten för persontrafik (87, 7 procent) har varit sämre under fjolåret (2023), vilket i huvudsak inte beror på fler problem än vanligt på själva spåranläggningen. De kan snarare härledas till besluten som togs i samband med införandet av deras nya planeringssystem MPK, säger han.
Det var framförallt förseningar orsakade av Trafikverkets driftledning (där planeringen hanteras) som ökade med 26 procent i fjol2. Siffrorna – som ligger långt ifrån branschens gemensamma mål på 95 procent – och dessutom går åt fel håll, är ett tecken på att systemet med kvalitetsavgifter inte fungerar, menar Nelldal.
Blir en administrativ börda
Nelldal säger att pengarna som flyttas runt är ganska meningslöst då tågbolagen som kompenseras inte påverkar de som underhåller banan eller kör trafiken, alltså de som har faktisk möjlighet att påverka den.
Han säger att det även blir en administrativ börda för alla inblandade med förseningar och orsaker som ska registreras av Trafikverket, granskas av tågbolagen – som i sin tur kan överklaga om de inte håller med – vilket ofta resulterar i utdraget och kostsamt tjafs.
Sågas av Riksrevisionen
När Riksrevisionen i december 2022 gjorde en granskning av systemet fick det svidande kritik i slutrapporten. Granskningens projektledare Sherzod Yarmukhamedov sade att man inte kunde se någon bevisad effekt på punktligheten och kallade det hela för ett slöseri med skattemedel. Regeringen – som uppmanades att se över och följa upp systemet – bollade kort efter granskningen vidare ansvaret till Trafikverket.
