Bombdåd ökar – utvisningarna uteblir

Trots att över 2 000 stockholmare direkt drabbats av sprängdåd sedan 2023, vägrar regeringen ta till den mest effektiva åtgärden: utvisning och återvandring. Istället satsar man på hårdare straff och fler poliser – trots att problemet till stor del är importerat och skulle kunna exporteras. Varför undviker makthavarna den lösning som faktiskt skulle ge effekt?

En kartläggning som tidningen Mitti har gjort visar att över 2 000 stockholmare påverkats direkt av bombdåden i Stockholm sedan början på 2023. Kartläggningen har inte tagit med personer under 16 år och inte heller dåd som riktats mot företag.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar utvecklingen ”fasansfull” och påpekar att ännu fler påverkas än de som bor på de drabbade adresserna. Nu vill han att hårdare straff och nya arbetssätt för polisen ska få ordning på situationen.

Strömmer utelämnar dock i sin kommentar den bakomliggande orsaken: att sprängningarna i stor utsträckning kopplas till kriminella nätverk där många saknar djup förankring i Sverige.

Varför används inte utvisning?

Ett effektivt sätt att bekämpa grov kriminalitet vore att systematiskt utvisa utländska medborgare och återkalla medborgarskap vid allvarlig brottslighet.

Detta skulle både minska antalet gärningsmän i landet och avskräcka framtida brott. Trots det har regeringen inte infört några kraftfulla initiativ på detta område.

Ett vägval för Sverige

Medan skattebetalarna bekostar ökade insatser och brottsoffer lider av konsekvenserna, kvarstår frågan varför inte mer resoluta åtgärder vidtas.

Om regeringen menar allvar med att stoppa sprängningarna, borde utvisning och återvandring vara en central del av strategin. Att undvika dessa åtgärder innebär att problemet tillåts fortsätta och växa.