Bonnier – ett allvarligt hot mot yttrandefrihet och demokrati

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.

Yttrandefrihet och demokrati är två saker som det pratats mycket om i Sverige och ändå lever vi ett land där demokratin och yttrandefriheten aldrig varit så obefintlig.

En mängd viktiga frågor som vi behöver prata om idag är totalt tabubelagda. Ett exempel är frågan om invandring till Sverige där de som försökt lyfta frågan blivit anklagade för att vara rasister. Varför är det så. Vem har bestämt att man inte får prata om det? Vem har bestämt att vissa frågor inte ska få komma upp i den offentliga debatten?

Jag påstår att det familjen Bonnier som har bestämt det. Mediefamiljen som styr opinionsbildningen i Sverige och bestämmer vad vi ska prata om. Jag påstår att Bonnier har förstört svensk yttrandefrihet och är ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället. De har underminerat svensk yttrandefrihet och demokrati i snart 200 år och ingen pratar om det. Varför då?

Två tungviktare har varnat för Bonnier

Håkan Carlsson före detta ordförande i Svenska journalistförbundet sade redan 1997: citerar ”Bonniers har passerat den gräns som på sikt kan hota den fria opinionsbildningen som i sin tur är grunden för ett öppet och demokratiskt samhälle”. Ett tungt allvarligt uttalande från en tung person inom media.

Även en annan tungviktare i mediesammanhang är Jan Scherman, tidigare vd på TV4. Han skrev 2013 att Bonnier är ett hot mot yttrandefriheten i en ledare i Aftonbladet. Här har vi två tunga personer inom media som dessutom själva jobbat inom Bonnier som kommer med allvarliga uttalanden. Varför är det så tyst om detta?

Når 6 miljoner svenskar varje dag

Familjen Bonnier äger i princip all media i Sverige och har en monopol-liknande ställning inom filmindustrin, bokbranschen och mediabranschen men de kontrollerar också distributionen av tidningar och tidskrifter till landets alla butiker.

Bara Bonnier News, som är ett av Bonniers 175 företag hade 2020 en omsättning på 9,7 miljarder. De har 8000 anställda varav 2000 journalister. På sin egen hemsida skryter de med att de dagligen når över 6 miljoner svenskar varje dag. 6 miljoner!?

Familjen Bonnier har med andra ord ett järngrepp om den svenska medievärlden och har utsetts till en av Sveriges 10 mäktigaste familjer på grund av sitt medieinflytande.

På Wikipedia kan man läsa, ”Bonnier är en familj av judiskt ursprung vars medlemmar sedan början av 1800-talet har varit verksamma som bokhandlare, bokförläggare och även inom övrig media. Familjekoncernen Bonnier AB ägs och styrs idag av femte generationens ättlingar till Gerhard Bonnier”.

Bara lydiga knähundar släpps fram

Denna familj utövar ett oerhört stor inflytande på det offentliga samtalet och samhällslivet i Sverige genom sin monopolstatus som innebär att de har ensamrätt på att föra fram sin politiska och ideologiska agenda. Och en sådan har de också.

De har genom sin totala makt över medie-landskapet lyckats skapa en elit av lojala människor, som tillhör de ledande skikten i samhället och hittas på en mängd strategiska poster i samhället. Dessa människor är i beroendeställning till Bonnier och är inget annat än Bonniers lydiga redskap och allierade då det är Bonnier som lyft fram dessa personer genom deras mediekanaler.

Om man tittar närmare på den så kallade ”eliten” i vårt samhälle och som lanseras som våra förebilder så finns det nästan alltid en koppling till Bonnier. De som Bonnier inte anser har rätt värdegrund gallras ut.

Bonnier blir maktens undantag

En fråga som många ställer sig både inom politiken men också inom media är varför vi inte har en fungerande konkurrenslagstiftning inom mediabranschen som det finns inom alla andra branscher.

Jan Scherman säger: ”så fort Bonniers nationella dominans förs på tal försvinner på något förunderligt sätt riskerna. Journalister och medieägare bildar front och slår tillbaka tillsammans med statsråd och andra politiker”.

Ägarkoncentrationen är dessutom större i Sverige än i många andra länder och enligt forskare på området så kommer vi få se en fortsatt ökning av ägarkoncentrationen på den svenska mediemarknaden i framtiden, vilket ytterligare kommer att inskränka mångfalden inom media.

Vi får alltså färre och färre ägare som kontrollerar allt mer av media och därmed det offentliga samtalet. Men varför gör ingen av alla mäktiga beslutsfattare i Sverige något åt saken. Det finns ett enkelt svar på den frågan.

De är rädda för att bli svartmålade och nedgjorda av familjen Bonnier och därmed få sina karriärer förstörda. Den makten sitter familjen Bonnier på.

En som har försökt är före detta kulturminister Marita Ulvskog som för 20 år sedan förberedde en lag mot mediekoncentration. En proposition hade börjat skrivas, pressreleasen låg klar för att skickas ut till media. Men så plötsligt bestämde sig hennes chef, Göran Persson, för att lägga allt på is för att inte reta Bonnier innan valet 2002 och därmed riskera en valförlust.

Bonnier styr samtalet

Bonnier har dessutom kontrollen på distributionen av tidskrifter och liknande ut till butiker och försäljningsställen i hela landet genom företaget Tidsam. Flera gånger har de använt denna makt för att hindra andra aktörer, som de inte gillar att inte kunna nå ut med sina mediaprodukter.

Bonnier styr i det tysta och de bestraffar de som ifrågasätter eller har andra åsikter genom att svartmåla dem i deras medier. Ibland väljer de att helt enkelt inte ge en oliktänkande någon publicitet alls i syfte att de inte ska få göra sin röst hörd.

Själva säger Bonnier vid kritik mot deras monopolliknande ställning på mediamarknaden och deras kontroll av det offentliga samtalet att de inte påverkar de publicister som styr deras medier. De påstår att det finns vattentäta skott mellan ägare och publicister. Men detta stämmer inte då de väljer ut sina chefer det vill säga publicisterna efter deras åsikter och värdegrund. Då behöver de inte styra sina publicister då de skriver som de själva skulle gjort.

Dessutom finns det många exempel på då Bonnier försökt påverka vad som ska komma ut och inte i deras medier.

Andra lagar gäller för Bonnier

Om vi tittar på de som faktiskt försökt varna för Bonniers makt så är det flera genom åren. En är Bernt Hermele som jobbat inom Bonnier och som skrev boken Firman: Bonnier – Sveriges mäktigaste mediesläkt, en bok som försökte granska mediemakten Bonnier. Resultatet var att han blev misstänkliggjord redan innan boken kom ut. Han anklagades för att hämnas för att han tvingades sluta på Bonnier och att han var en rättshaverist. Och så blev det tyst.

För familjen Bonnier gäller helt andra regler än för någon annan aktör i Sverige, de har regler som närmast liknar vad kungligheter har, det vill säga, de gör som de vill. De står över lagarna.

Det visade sig tydligt när Bonniers tog över TV4 (2004) och begick ett avtalsbrott, TV4 hade ett avtal med staten som sa att kanalen inte fick göra ägarförändringar som har betydelse för balansen på mediemarknaden. Ändå köpte Bonnier nästan 100 procent av TV4 utan att staten kunde göra något, förutom att hota med att anmäla dem för Granskningsnämnden för TV och radio.

Vi måste stoppa Bonnier

Nu kommer frågan vad ska vi göra för att stoppa denna familj och deras förstörelse av det fria ordet. Jo vi i alternativmedia måste aktivt informera om Bonniers ljusskygga verksamhet och synliggöra hur de styr opinionsbildningen i Sverige. Vi måste avslöja hur de genom media aktivt stämplar människor som de tycker har fel åsikter och hur de hindrar att vi får prata om en mängd viktiga frågor.

Vi måste avslöja att de är de som har skapat den politiskt korrekta ideologin som idag är rådande i vårt nya Sverige. En ideologi där kön inte existerar, där massinvandring är bra, där man hittar på att det finns ett klimathot och där man inte får ifrågasätta massvaccineringshysterin.

Mediafamiljen Bonnier måste exponeras och avslöjas och deras monopol måste krossas. Det första steget måste vara att införa en konkurrenslagstiftning inom media så att media får en större mångfald.

Uppdatering 20230905 med film.

Artikeln publicerades ursprungligen 2023-09-05