CHOCKSIFFROR – Så många svenskar saknar kontanter vid en kris

En stor del av svenska folket står utan kontanter – trots att myndigheterna varnar för att digitala betalsystem kan slås ut vid en kris. En ny rapport avslöjar stora brister i svenskarnas ekonomiska beredskap – samtidigt som oron för krig och samhällsstörningar ökar kraftigt. Nu höjs kraven på tydligare lagar och bättre skydd för kontanterna.

En ny rapport från Sparbankernas Riksförbund visar att många svenska hushåll saknar grundläggande ekonomisk beredskap. Trots att en majoritet oroar sig för en framtida kris är det långt ifrån alla som har vidtagit praktiska förberedelser. Den färska undersökningen visar att 55 procent av svenskarna inte har några kontanter hemma, trots att både myndigheter och experter varnar för att digitala system kan slås ut vid samhällsstörningar.

Undersökningen bygger på 1 010 intervjuer och visar att 41 procent av svenskarna bedömer att landet kan hamna i en allvarlig kris- eller krigssituation inom några år. Oron är störst bland yngre, medan äldre tenderar att känna sig något mer trygga.

Samtidigt visar rapporten att många överskattar sin egen förmåga att klara en kris. 35 procent tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet, men 44 procent uppger att de inte har gjort några egentliga förberedelser alls.

Kontanter minskar snabbt i svenska hem

Den vanligaste åtgärden svenskar vidtagit är att förvara ficklampa, mat, vatten och första hjälpen hemma. Men när det gäller ekonomisk krisberedskap är siffrorna betydligt lägre. Endast 45 procent har kontanter överhuvudtaget hemma, och av dessa har bara 23 procent mer än 2 000 kronor, vilket är en kraftig minskning jämfört med tidigare år.

– Om man tar Ukraina som ett närliggande exempel var kontanterna kritiska de första veckorna. Sedan tog de digitala lösningarna över, eftersom molnbaserad infrastruktur säkrades, säger Björn Elfstrand, Vd för Sparbankernas Riksförbund till Dagens Industri.

Kritik mot urvattnad kontantlag

För att säkra möjligheten att använda kontanter i en kris presenterade regeringen i december en ny lagrådsremiss. Förslaget innebär att livsmedelsbutiker och apotek med bemannade kassor blir skyldiga att ta emot kontanter. Men flera centrala delar av förslaget som tidigare fanns i utredningen har tagits bort.

Enligt tidigare plan skulle även offentliga aktörer, som myndigheter och regioner, omfattas av ett kontantkrav – något som nu uteblivit. Riksbanken får inte heller något utökat ansvar eller verktyg för att skydda kontantsystemet.

”Hela lagförslaget blir därmed tandlöst”, skriver Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, i en debattartikel i Göteborgs-Posten, ”Om politiken verkligen vill värna kontantsystemet borde det vara självklart att börja med den egna verksamheten.”

Situationen i Sverige sticker ut i internationell jämförelse. Länder som Österrike, Spanien och Danmark har infört lagstiftning som garanterar rätten att betala med kontanter. I Sverige saknas fortfarande ett tydligt regelverk som säkerställer detta.

Så skyddar du dig vid kris – experternas tips

Både Myndigheten för civilt försvar (MSB) och Sparbankernas Riksförbund rekommenderar att hushåll ska ha kontanter hemma för att kunna klara sig i minst en vecka. För att stärka den ekonomiska krisberedskapen föreslår de flera konkreta åtgärder:

• Ha kontanter hemma i mindre valörer – så att du kan handla även om digitala system slutar fungera.
• Se till att ha flera betalsätt tillgängliga, till exempel olika bankkort, kreditkort, och Swish.
• Skaffa alternativa sätt att identifiera dig digitalt, till exempel bankdosa eller flera e-legitimationer.
• Skapa en krisbudget – räkna ut vad ditt hushåll behöver för att klara sig i minst en vecka.
• Bygg ett krisförråd med basvaror som mat, vatten, medicin, powerbank och hygienartiklar.
• Ha tillgång till fysiska ID-handlingar – och säkerhetskopiera viktiga dokument på papper.
• Testa kontanter i vardagen ibland för att behålla vana och tillgång till växel.

Kontanter – ett skydd för den personliga friheten

Utöver att fungera som betalmedel i kris har kontanter även andra funktioner. Eftersom de inte är kopplade till internet, appar eller bankkonton är det det enda betalmedel som inte kräver tillgång till teknik eller mellanhänder. Det innebär att man kan handla även om digitala system skulle drabbas av avbrott eller om en bank väljer att frysa ett konto.

I ett allt mer digitaliserat samhälle är kontanter en garant för ekonomisk integritet. De gör det möjligt att handla utan att transaktioner spåras eller analyseras av tredje part.

Att ha tillgång till kontanter kan därmed ses som en försäkring mot både tekniska risker och inskränkningar i individens ekonomiska handlingsutrymme. I ett krisläge kan det vara avgörande – inte bara för att köpa mat, utan också för att behålla en viss grad av självständighet när samhällets system vacklar.