Stormen Dave håller på att dra förbi Sverige, men under måndagsmorgonen är konsekvenserna fortfarande tydliga. Elavbrott, störningar i trafiken och ett stort räddningspådrag präglar läget i flera delar av landet.
Även om vinden avtar och stormen Dave rör sig vidare, så återstår omfattande problem i elförsörjningen. Omkring 30 000 hushåll står fortfarande utan ström i södra och västra Sverige, enligt uppgifter från Svenska kraftnät.
Bakom avbrotten ligger främst nedfallna träd som skadat elledningar, samtidigt som det hårda vädret under natten gjort det svårt att påbörja reparationsarbetet i full skala. Elbolagen har därför tvingats invänta säkrare arbetsförhållanden innan insatser kunnat intensifieras, rapporterar SVT.
– Vi har ökad bemanning ute i fält för att lösa problemen så fort som möjligt, men vi kan inte jobba när det inte är säkert för vår personal, säger Sara Östberg, presstalesperson på Ellevio, till SVT.
Arbetet fortsätter under dagen, men någon exakt tidpunkt för när alla hushåll får tillbaka elen är ännu inte fastställd.
Frihetsnytt har talat med en person boendes i Göteborg om situationen. Han tillhör inte de drabbade, men är skarpt kritisk till att så fort en storm drar in så inträffar sådana här situationer med utslagen el.
– Man kan ju tycka att det borde finnas bättre förberedelser för att en storm drar in, till exempel reservkällor för el. Vi såg ju hur det blev för de stackars hushållen i norra Sverige när Johannes drog in i vintras. Tusentals hushåll utan el under så pass lång tid. Hur väl rustade är vi egentligen för en större kris, eller kanske krig om våra politiker får som de vill, när det räcker med ett par rejäla vindar för att slå ut ett samhälle?
Över 300 larm – “ett extremt dygn”
Räddningstjänsten i Västsverige beskriver stormens kulmen som ovanligt intensiv. Under ett och samma dygn inkom över 300 larm, vilket enligt ansvariga befäl saknar motstycke i deras erfarenhet, rapporterar Göteborgs-Posten (GP).
– Vi har hanterat fruktansvärt många larm. Lätt över 300, så det har varit ett extremt dygn, säger Mats Gränsmark, larm- och ledningsbefäl, till GP.
De flesta insatserna har handlat om nedblåsta träd, tak som slitits loss och olika byggnadsdelar som blivit farliga i de kraftiga vindarna. Trots det höga antalet larm rapporteras inga större personskador inom räddningstjänstens egen personal.
Färre olyckor än väntat
Samtidigt som belastningen varit hög på räddningstjänsten har antalet allvarliga olyckor varit lägre än befarat. Enligt räddningstjänsten tyder mycket på att många människor följde uppmaningarna om att stanna inne och undvika resor under stormens mest intensiva timmar.
– Vi har inte haft så många trafikolyckor och andra larm, så folk verkar ha lytt våra råd. Men inte alla, säger Gränsmark.
Redan innan stormen slog till hade myndigheter gått ut med tydliga rekommendationer om att begränsa rörelsefriheten till det nödvändigaste och att säkra lösa föremål utomhus.
Trafiken påverkas fortfarande
Även efter att stormen dragit vidare kvarstår problem i infrastrukturen. Flera järnvägssträckor är fortsatt avstängda efter att träd fallit över spåren och rivit ner kontaktledningar, vilket påverkar både regional- och fjärrtrafik.
På vägnätet pågår samtidigt ett omfattande röjningsarbete. Nedfallna träd och föremål gör att framkomligheten på vissa håll fortfarande är begränsad, och trafikanter uppmanas att vara uppmärksamma.
Dramatisk räddning i Uddevalla
Under natten inträffade även en dramatisk händelse i Uddevalla där en bilförare blev fast i en översvämning orsakad av stormen. Räddningstjänsten kunde snabbt rycka ut och genomföra en insats på platsen.
– Personen satt på biltaket när vi kom till räddning, säger Simon Willner, vakthavande befäl vid räddningstjänsten i Fyrbodal, till SVT.
Ingen ambulans behövde tillkallas, och bilen kunde senare bärgas från området.
Arbetet efter stormen fortsätter nu med fokus på att återställa elförsörjning och få igång trafiken fullt ut. Samtidigt väntas vädret successivt stabiliseras under dagen, vilket skapar bättre förutsättningar för både reparationsarbete och normalisering av samhällsfunktioner.
