Dessa är reaktionerna på Trumps uttalande om Grönland & Panamakanalen

USA:s tillträdande president, Donald Trump, har under helgen indikerat att han vill stärka amerikansk kontroll över Grönland och Panamakanalen. Utspelen började som inlägg på plattformen Truth Social, vari Trump uttryckte stränga krav om att de båda områdena utgör strategiska säkerhetsintressen i USA:s närområde. Vid första anblick ses kraven ofta som överdrivna, men får en större relevans sett till sin bakgrund.

Panamakanalen

Panamakanalen, som förbinder Atlanten och Stilla havet, utgör en strategisk transportled för världshandeln och är därmed en av världens viktigaste transportkanaler. Kanalen finansierades och byggdes av USA:s armé mellan år 1904 och 1914. Den stod under direkt amerikansk kontroll fram till år 1999 då president Bill Clinton överlämnade den till Panamas regering.

Tidpunkten för Trumps krav är inte en slump. Omedelbart efter att kanalen överlämnats till Panamas regering ingick de ett 25-årigt serviceavtal med ett kinesiskt företag som skött driften av kanalen och hamnarna omkring.

I USA har den kinesiska närvaron kritiserats hårt eftersom det misstänks ge Kina stor makt över av kanalen, eller kan till och med utgöra ett militärt hot mot USA:s fastland. Med anledning av att det 25-åriga avtalet nu har gått ut skriver Trump:

”De avgifter som Panama tar ut är löjliga, särskilt med tanke på den extraordinära generositet som USA har visat Panama. Detta fullständiga ’lurendrejeri’ av vårt land kommer omedelbart att upphöra.

”Panamakanalen anses vara en VITAL nationell tillgång för USA, på grund av dess kritiska roll för USA:s ekonomi och nationella säkerhet. … Om principerna, både moraliska och juridiska, för denna storsinta gest av givande inte följs, kommer vi att kräva att Panamakanalen återlämnas till oss, till fullo och utan frågor.”

Panamas president, José Raúl Mulino, som valdes i maj, avvisade bestämt idén som en skymf mot landets suveränitet. Trump antydde också att kanalen riskerade att hamna i fel händer och sa att kanalen inte är Kinas att förvalta. Kinesiska handelsfartyg är den näst största nyttjaren av kanalen efter USA.

Grönland

Dagen därpå skrev Trump att han vill att Grönland ska stå under amerikansk kontroll när han på söndagen utsåg Ken Howery till USA:s ambassadör i Danmark. USA har vid flera tillfällen sedan år 1867 övervägt eller försökt att köpa Grönland. Under sin första regeringsperiod uttryckte Trump att han undersökte möjligheten att USA skulle köpa Grönland och ställde in ett statsbesök i Köpenhamn efter den danska statsministern kallats hans förslag ”absurt”.

Grönland har självstyre, men är formellt fortfarande en del av Danmark. En del av de 56 000 invånarna vill ha full självständighet, men landet behöver bistånd från Danmark och EU.

Geografiskt är Grönland en del av den nordamerikanska kontinenten, men landet har nära geopolitiska band till Europa och har fått EU-finansiering eftersom det klassas som ett ”utomeuropeiskt territorium” som tillhör Danmark.

Territoriet är en ingång till Arktis-regionen, där det länge har pågått en kapplöpning mellan de globala stormakterna. Grönlands naturresurser omfattar guld, silver, koppar och uran, sällsynta jordartsmetaller och det tros finnas en betydande potential för olja i vattnen utanför territoriet.

Däremot saknas mycket av infrastrukturen som skulle möjliggöra utvinningen av dessa naturresurser. Grönland har inga vägar som förbinder landets 17 städer och bara en internationell flygplats.

Ryssland har under de senaste åren försökt göra anspråk på territorium upp till Grönlands exklusiva ekonomiska zon. Även Kina har undersökt potentiell tillgång till Grönlands naturresurser och även av nya sjövägar av både kommersiella och strategiska skäl.

Internationell konkurrens

USA:s har sedan kalla kriget haft en militär närvaro på Grönland, främst genom flygbas Pituffik, som är en strategiskt viktigt länk för den amerikanska krigsmakten och dess förvarningssystem för ballistiska missiler, eftersom den kortaste vägen från Europa till Nordamerika går via Grönland.

Eftersom den internationella konkurrensen om resurserna i Arktis hårdnar håller många regeringar – särskilt medlemmarna i Arktiska rådet, USA, Kanada, Ryssland, Norge, Sverige, Finland, Island och (särskilt) Danmark – noga ögonen på vad Grönlands regering gör härnäst. Danmarks utrikesdepartement och regeringskansli har i skrivande stund inte kommenterat Trumps utspel, däremot har Grönlands premiärminister, Mute Egede, lämnat en skriftlig kommentar:

– Grönland är vårt. Vi är inte till salu och kommer aldrig att vara till salu. Vi får inte förlora vår långa kamp för frihet.

Trumps planer för att stärka kontrollen över de strategiskt viktiga territorier i USA:s närområde går i linje med den övriga ”America First”-politik som innebär ökad nationell självständighet, strängare gränskontroller samt minskat militärt engagemang i Mellanöstern och Ukraina.