Det svenska stridsflygets självständighet står på spel

Sverige är berömt för sitt stridsflyg, som på många sätt är världsunikt. Det har under lång tid setts som ett av de främsta flygförsvaren, flygplanen har varit eftertraktade av hela världen och det har varit helt svenskutvecklat. Nu höjs röster som driver på för att Sverige ska överge framgångsreceptet.

Sedan 1940-talet, i ungefär 80 år har Sverige utvecklat sitt eget stridsflyg, med hyllade resultat som följd. Flera stridsflygplan, såsom J 29 Tunnan, J 35 Draken, Saab 37 Viggen, samt numera JAS-39 Gripen har blivit världsberömda för sin flygförmåga. Samtliga har svenskarna själva tagit fram.

Under kalla kriget (1945-1991) räknades det svenska flygvapnet till ett av världens bästa, som skulle ha kunnat bjuda hårt motstånd i händelse av krig med bland annat Sovjetunionen.

Detta kan jämföras med att Sveriges grannländer, både Norge, Danmark och Finland förlitat sig på att köpa in stridsflyg från USA.

Risk för slutet på en era

Nu finns en risk för att den svenska självständigheten inom utvecklingen av stridsflyget snart kommer vara över. Just nu pågår en utredning där Sverige står inför tre alternativ, rapporterar Dagens Nyheter (DN).

• ”Utveckla och bygga eget, något som Sverige gjort sedan 1940-talet.
• Utveckla och bygga tillsammans med andra nationer.
• Köpa ett färdigt stridsflygspaket från hyllan.”

Baserat på de intervjuer som DN gjort är det framförallt militärexperter i Sveriges grannländer som har uppfattningen att Sverige inte ska ha en självständig utveckling och produktion.

Tomi Lyytinen, överstelöjtnant och lärare i luftstrid på Finlands försvarshögskola, samt Lars Peder Haga, associerad professor på Flygvapensakademin på Försvarshögskolan i Norge, hävdar båda att det kommer bli alldeles för dyrt om Sverige ensamt ska utveckla sin nästa generation stridsflyg.

Kostnader och arbetstillfällen

Detta motiveras bland annat med att Storbritannien kommer lägga motsvarande 160 miljarder kronor på att utveckla nästa generations stridsflyg. Då kommer man även ha hjälp av partners som Italien och Japan. Detta är dock inte en motivering som håller.

– Men Sverige har en tradition av att vara lite effektivare än större länder, säger Anders Foyer, biträdande projektledare för Vägvalsprogrammet på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) till DN.

Samtidigt beräknas det att Norge måste lägga motsvarande 340 miljarder kronor på de amerikanska F-35 flygplan som man gjort sig beroende av. Då är det dessutom en lågt räknad kostnad, enligt norska Riksrevisjonen.

Skulle Sverige avsäga sig sin självständighet inom produktionen av stridsflyg skulle det slå hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Idag sysselsätter Saab, som tar fram flygplanen, över 6 000 personer i Linköping. Försvinner detta skulle lika många bli arbetslösa.

Vilken väg, Sverige?

Vilken riktning Sverige kommer ta återstår att se. En av de huvudansvariga för projektet är försvarsminister Pål Jonson, som blivit ökända för att underminera den svenska självständigheten genom DCA-avtalet med USA och Sveriges medlemskap i krigsalliansen Nato.

Dock ser argumenten ut att vara tillräckligt starka för att upprätthålla den svenska självständigheten på detta område.