Han greps utan förvarning på en fransk flygplats, sattes i isolering i ett fönsterlöst betongrum – och förbjöds lämna landet. Nu berättar Pavel Durov, mannen bakom meddelandeappen Telegram, för första gången om de dramatiska dygnen och varför han menar att gripandet aldrig borde ha skett.
Pavel Durov, grundaren av den krypterade meddelandeappen Telegram, greps på en flygplats i Paris i augusti 2024. Gripandet väckte stora reaktioner, men först nu berättar han själv vad som hände – i en intervju med Tucker Carlson.
– Jag sattes i en liten betongcell utan fönster, utan telefon, utan kontakt med någon – i fyra dagar, säger Durov.
Han hade inte blivit kallad till förhör. Det fanns inga tidigare varningar. Ingen rättegång. Ändå blev han behandlad som en brottsling – i ett EU-land som ofta talar om mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.
Greps utan att ha gjort något själv
Telegram har över en miljard användare och är känt för att inte samla in persondata eller läsa meddelanden. Det har gjort appen populär bland människor som värnar sin integritet – men också besvärlig för myndigheter som vill övervaka.
Durov greps för att vissa användare misstänks ha begått brott på Telegram. Men det fanns inga bevis för att han själv varit inblandad.
– Det var som att säga att någon ska straffas för vad främlingar gjort på deras trottoar, förklarar han.
Enligt Durov hade Telegram redan länge ett system för att lämna ut användaruppgifter – om en domstol i EU kräver det. Men Frankrike hörde aldrig av sig på det sättet.
Fick inte lämna landet – är fortfarande fast
Efter fyra dagar släpptes han mot borgen, men får fortfarande inte resa fritt. Han är inte åtalad men måste stanna kvar i Frankrike under en pågående utredning – som snart pågått i ett år.
– Jag har barn och en sjuk mamma i Dubai som jag inte får träffa fritt. Jag är formellt fri – men kan inte lämna landet. Det är väldigt märkligt, säger han.
Lagförslag kan förbjuda kryptering
Samtidigt driver EU ett förslag som kan tvinga alla appar att bygga in en bakdörr – alltså en väg för myndigheter att läsa krypterade meddelanden.
Durov menar att det i praktiken gör det omöjligt att skydda människors privatliv. Kriminella hittar andra vägar – det är laglydiga människor som drabbas.
– Om du förbjuder stark kryptering, förbjuder du rätten att prata privat, säger han.
”Vi måste prata om det innan det är för sent”
Pavel Durov avslutar intervjun med en uppmaning: att försvara kryptering och privat kommunikation handlar inte om att skydda brottslingar – utan om att skydda vanliga människors rätt att prata i fred. Han menar att EU:s lagförslag bara kan stoppas om fler får veta vad som faktiskt är på väg att hända.
– Det största hotet är att människor inte vet vad som sker. Om vi inte säger något nu, kan det vara för sent sen, säger han.
Durov anser att det krävs öppen debatt, transparens och att allmänheten säger ifrån – innan tekniska ingrepp i våra appar förvandlas till politiska verktyg för kontroll.
Vi bör hjälpas åt att sprida Frihetsnytt Lunchklubben och Petra Agapi. Kanske någon mer till så många som möjligt.
EU vill inte ha öppenhet de vill ha en ren diktatur där alla hotas till tystnad.