Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
I denna krönika går Helen Osieja igenom diskussionen om huruvida Israel som stat ska existera. En grupp som är central för kritiken finns faktiskt bland judarna själva
Återigen hotar Israels konflikter med sina grannar att eskalera till ett fullskaligt krig i Mellanöstern, vilket påverkar inte bara länderna i regionen direkt utan också USA och europeiska nationer indirekt. Och återigen används ”Israels rätt att försvara sig” som en ursäkt av den entiteten för att begå grymheter. Men denna gång står vi inför folkmord och brott mot mänskligheten. Men hur legitima är egentligen anspråken på självförsvar från den så kallade ”judiska staten”?
Den så kallade ”judiska staten” är unik av flera skäl. Den etablerades 1947 genom FN resolution 181. Den är starkt beroende av USA för sin överlevnad och får 380 miljarder dollar årligen för sitt försvar, utan villkor1. Till skillnad från andra FN-medlemsstater blev de ursprungliga invånarna i området fördrivna så att europeiska kolonisatörer kunde göra anspråk på marken som sitt nya ”hemland”.
Idén om ett ”judiskt hemland” var hjärnverket av en ungrare vid namn Theodor Herzl, som skrev boken Der Judenstaat 1896. I denna bok föreslog Herzl skapandet av en ”judisk stat” antingen i Argentina eller Palestina. Men 1917 utfärdade dåvarande brittiska utrikesministern Balfourdeklarationen, där Storbritannien förklarade sitt stöd för att skapa ett ”judiskt nationalhem” i Palestina, som då var under brittiskt mandat.
Problemet är politiskt
Huvudproblemet med ”staten Israel” är att den inte är en judisk stat, utan en sionistisk entitet. Tragiskt nog förstår många människor, särskilt i Sverige, inte skillnaden mellan sionism och judendom — två koncept som inte bara är olika utan också motsatta. Judendomen är en religion som har funnits i ungefär 3 300 år, med sin kärna i tron på en Gud och efterlevandet av Torah, som finns i de fem första böckerna i Gamla Testamentet.
Enligt rabbinen Yaakov Shapiro definieras judisk identitet av två saker: tron på Yahveh (Gud) och strikt efterlevnad av de 613 buden som anges i Torah. Judendomen är helt och hållet en religiös identitet, och vem som helst som tror på Gud, Torans gudomlighet och accepterar att följa dessa bud är välkommen att konvertera.
Däremot var den sionistiska rörelsen, som tidigare nämnts, en politisk rörelse ledd av Herzl och hans anhängare i slutet av 1800-talet. Sionismen strävade efter att omvandla judendomen från en ren religiös identitet till en nationell identitet.
Enligt sionistisk ideologi räcker det att ha judiska förfäder för att räknas som jude, oavsett vad personen ifråga tror på, vilket tillåter existensen av ”sekulära” judar eller till och med ateister i staten Israel, trots att judendomen strängt förbjuder beteenden som homosexualitet, vilket öppet firas under evenemang som Pride-festivaler i Israel.
Religiöst motstånd
Vad som sällan nämns i mainstream-media är motståndet från hundratusentals religiösa judar som, redan innan FN resolution 181, har avfärdat den absurda idén om en så kallad ”judisk stat.” För rabbin Shapiro, ledare för Torah Jews, den största ortodoxa församlingen i Nordamerika, är konceptet av en ”judisk stat” absurt eftersom judendomen endast vilar på religiösa övertygelser och praxis2.
Rabbinen Yisroel Dovid Weiss, från församlingen Neturei Karta, går ännu längre och hävdar att skapandet av ”staten” Israel är en synd och ett uppror mot Gud. Rabbin Weiss menar att sionismen har förvanskat judendomen och dess symboler, och blandat ihop den judiska religionen med den sionistiska politiska rörelsen.
Denna sammanblandning syftar till att stämpla all kritik av Israels handlingar som ”antisemitism”, när det i själva verket är Israels brott mot palestinier, libaneser och andra som är den främsta orsaken till antisemitism i modern tid3.
”Israels existens är en synd”
Tiotusentals anti-sionistiska ortodoxa judar hävdar att etableringen av ”staten” Israel inte bara är ett misstag, utan också en allvarlig synd. Enligt Torah får judar endast återvända till det Heliga Landet under ledning av Messias, inte genom våld eller politiska intriger. Dessutom måste de Tre Edsbetygelserna uppfyllas: judar får inte göra uppror mot de icke-judar som gav dem skydd, de får inte immigrera i massor till det Heliga Landet, och de får inte påskynda tidens gång.
Innebär detta att det är förbjudet för religiösa judar att bo i det Heliga Landet? Nej, så länge de lever under en annan flagga och ägnar sina liv åt att följa Torahs läror. Ortodoxa judiska familjer bodde i det Heliga Landet långt innan ”staten” Israel etablerades.
Anti-sionistiska judar var tidigare befriade från att tjänstgöra i Israels väpnade styrkor, men den 25 juni slog en domstol fast att ultraortodoxa män och kvinnor nu också måste tjänstgöra i Israels försvarsstyrkor. Genom detta beslut försöker sionisterna tvinga ortodoxa judar att tjäna i armén för ett land de inte erkänner.
Ett farligt land för judar
Den största motsägelsen är att ”staten Israel” påstås ha skapats för att skydda judar världen över från förföljelse genom att erbjuda ett ”judiskt hemland.” I verkligheten, genom att systematiskt stjäla land och fördriva palestinier, döda civila urskillningslöst, och ha finansierat Hamas i årtionden, har Israel blivit ett av de farligaste länderna för judar att leva i.
Genom att kalla sig ”den judiska staten” och blanda ihop sionism med judendom, förnedrar Israel alla anständiga judar runt om i världen som skäms över de sionistiska ledarnas kriminella handlingar. Nej, Israel är inte en judisk stat; det är en sionistisk entitet och har ingen rätt att existera.
Skribent: Helen Osieja
- Masters, J. and Merrow, W. (2024-05-31) U.S. Aid to Israel in Four Charts, Council on Foreign Relations [↩]
- Shapiro, Y. (2018). The Empty Wagon: Zionism’s Journey from Identity Crisis to Identity Theft, Primedia eLaunch LLC. [↩]
- https://nkusa.org/rabbi-yisroel-dovid-weiss-interviewed-by-palestine-broadcast-international/ [↩]
Intressant. Det förklarar de ultraortodoxas ovilja att göra värnplikten och betala skatter till en statsbildning de anser vara illegitim. Samtidigt som de gärna skördar frukterna av det sekulära samhället och andras arbete.
Påminner lite om vissa importerade gruppers/kulturers beteende i Sverige.
Denna intressanta och initierade artikel sätter fingret på den svåra frågan om vad som är den korrekta definitionen av en jude. Som bekant finns det olika svar och rent motsatta definitioner i sammanhanget.
Av den judiska lagen, Toran, framgår med önskvärd tydlighet att judendomen inte uteslutande handlar om religiös tro i något slags metafysisk mening, även om vidskepelse och naturlagsvidrigt dravel är vanligt förekommande. Nej den judiska lagen omfattar också högst jordnära politiska och juridiska områden.
Den världsberömda och i hög grad politiskt korrekta professor emeritus Richard Dawkins bok ”Illusionen om gud” (originaltitel: ”The God Delusion”) från 2006 med svensk utgåva från 2007 genom Leopard förlag, tar bland annat upp ett antal mer jordnära aspekter av judendomen. ”Illusionen om gud” har sålts i sjusiffrigt antal exemplar, är översatt till fler än trettio olika språk och rekommenderas förbehållslöst.
I boken citeras bland andra professor John Hartung (State University of New York) som med djuplodande Bibelanalyser både förklarar vad som faktiskt står i de förment heliga urkunderna för judar och kristna samt innebörden därav.
Illusionen om gud, Richard Dawkins, Leopard förlag 2007, sidan 271
—
… Jesus begränsade strikt sin inne-grupp av frälsta till judar, och i det avseendet följde han den gammaltestamentliga traditionen, den enda han kände till. Hartung visar tydligt att ”Du skall icke dräpa” aldrig avsågs betyda det vi nu tror att det betyder. Det betydde högst specifikt att du icke skall dräpa judar. Och alla dessa bud som talar om ”din nästa” är lika exkluderande. ”Nästa” betyder en annan jude. Den högst respekterade 1100-talsrabbinen och läkaren Moses Maimonides lägger ut den fulla innebörden i ”Du skall icke dräpa” i följande ordalag: ”Om man dräper en enda israelit bryter man mot ett negativt bud, ty Skriften säger: Du skall icke begå mord. Om man begår överlagt mord i närvaro av vittnen skall man avrättas med svärd. Självfallet avrättas man inte om man dödar en hedning.” Självfallet!
—