Migrationsverkets nya riktlinjer: IS-medlemmar kan få asyl

Migrationsverkets nya riktlinjer utgår från en EU-vägledning där personer med koppling till IS kan anses ha skyddsskäl – om inte krigsbrott kan bevisas. Samtidigt har kristnas skyddsstatus i Syrien tonats ner. Kritiker inom myndigheten kallar utvecklingen stötande och oroande ur ett säkerhetsperspektiv.

Sedan början av januari har Migrationsverkets handläggare fått nya instruktioner om hur ärenden med anknytning till Islamiska Staten (IS) ska hanteras. Den som har en faktisk koppling till IS i Syrien anses enligt riktlinjerna ha en “välgrundad fruktan för förföljelse”, vilket kan leda till uppehållstillstånd. Detta såvida det inte går att bevisa deltagande i krigsbrott eller brott mot mänskligheten.

– Det sticker i både ögon och öron på en människa med normalt rättsmedvetande, säger en anställd vid Migrationsverket till Göteborgs-Posten (GP).

I praktiken innebär det att bevisbördan ligger på Migrationsverket att visa att personen begått sådana brott. Enligt flera anställda är detta i många fall omöjligt, särskilt när det gäller kvinnor och barn som levt i IS-kontrollerade områden. Resultatet blir att dessa grupper ofta beviljas skydd, trots kopplingar till en terrororganisation.

EU:s vägledning ligger till grund

Riktlinjerna baseras på en rapport från EU:s asylmyndighet EUAA som publicerades i december 2025. I dokumentet står att personer med anknytning till IS kan ha utsatts för godtyckliga gripanden, kränkande behandling och utomrättsliga avrättningar i kurdiskkontrollerade läger i nordöstra Syrien. Dessa förhållanden gör att personer med IS-anknytning i vissa fall bedöms ha rätt till skydd, efter en individuell prövning.

EUAA konstaterar att sådan anknytning ofta ”uppfattas som en politisk åsikt”, vilket enligt gällande regler kan vara grund för flyktingstatus. Dock ska det alltid göras i kombination med att eventuellt individuellt ansvar för brott måste bedömas.

Enligt rapporten hålls omkring 9 000 män frihetsberövade av SDF och 42 500 kvinnor och barn, ofta anhöriga till IS-medlemmar, i lägren al-Hol och al-Roj. Det är framför allt dessa familjer som i praktiken kan beviljas skydd i EU, inte de stridande männen.

Kristna nedprioriteras i ny vägledning

I samma dokument har skyddsbedömningen för kristna i Syrien skrivits om. Tidigare ansågs kristna som särskilt utsatta, men EUAA bedömer nu att endast “i exceptionella fall” föreligger en välgrundad rädsla för förföljelse.

Flera anställda inom Migrationsverket reagerar på prioriteringarna.

– Det är många som reagerat på att de väljer att lyfta fram IS-krigare som skyddsvärda. Man hade bara kunnat skriva att det bör ske en individuell bedömning i varje enskilt fall, säger en anställd.

En annan person säger att det “är chockerande att IS nämns specifikt” i arbetsmaterialet.

Säkerhetsfrågor tonas ner

Enligt GP:s källor bedöms det som osannolikt att någon öppet söker asyl i Sverige med IS-bakgrund som skäl. Men om tips kommer från andra håll blir det ett så kallat kvalificerat säkerhetsärende, där Säpo kopplas in.

– Då börjar alla lampor blinka. Då spelar det ingen roll vad EU säger i sin vägledning, säger en person inom Migrationsverket.

Att detta inte framgår tydligt i EUAA:s vägledning väcker oro. Kritiker menar att systemet i praktiken öppnar för att individer med extrem bakgrund beviljas skydd. Detta samtidigt som religiösa minoriteter, som kristna, får sämre chans att stanna.

EU:s inflytande väcker Swexit-frågor

EUAA:s vägledningar är inte juridiskt bindande, men ses som normgivande. De flesta medlemsländer – inklusive Sverige – rättar sig efter dem för att uppnå enhetlighet i asylprövningar.

Flera anställda ifrågasätter detta. De menar att beslut som rör nationell säkerhet och flyktingmottagning bör bygga på svenska behov – inte på riktlinjer från Bryssel.

Detta har gett nytt bränsle till kraven på ett svenskt EU-utträde. För invandringskritiker blir riktlinjerna ett exempel på hur svensk suveränitet urholkas till förmån för en överstatlig migrationspolitik som riskerar att skydda potentiella förövare framför utsatta grupper.

Migrationsverkets svar

På frågan om IS-anknytning tidigare kunde ge skydd svarar Migrationsverkets rättsavdelning:

”Migrationsverket har en skyldighet att pröva alla ansökningar där internationellt skydd åberopas. Även före december 2025 har personer med tidigare ISIL-tillhörighet alltså kunnat åberopa skyddsbehov. Samtidigt har, och har fortsatt, exklusionsgrunderna enligt utlänningslagen och EU-rätten haft en central betydelse i dessa ärenden. Bedömningen av skyddsbehov har således alltid kombinerats med en prövning av om sökanden ska uteslutas från skydd”.