Militärexperten: Detta väntar i Iran efter attackerna och Khameneis död

USA slog till och Mellanöstern exploderade. Är vi på väg mot ett fullskaligt krig, eller handlar det om ett snabbt och brutalt maktspel? Militärexperten Mikael Valtersson ger sin bild av vad som verkligen händer bakom kulisserna.

Efter USA:s och Israels attacker mot Iran och dödsbeskedet om ayatolla Ali Khamenei har konflikten i Mellanöstern snabbt trappats upp. Robotar, hot om vedergällning och tal om fullskaligt krig präglar nu utvecklingen. Frihetsnytt har intervjuat militärexperten Mikael Valtersson för att få en tydlig bild av vad attacken innebär, hur kriget kan utvecklas, samt vilka följder det kan få för regionen och världen.

Var det oväntat att attacken skulle ske i helgen?

– Både och. Att attacken skedde så tätt inpå den tredje förhandlingsomgången i Genève tyder på att man bestämt sig för att anfalla redan innan den sista förhandlingen. Förhandlingarna skedde således bara för att dölja attackförberedelswrna. Samtidigt är Trump väldigt oförutsägbar och följer Inga normala diplomatiska spelregler, så ur den synvinkeln är attacken inte överraskande.

Kommer det utvecklas till ett fullskaligt krig?

– Risken är stor att det blir ett fullskaligt krig. Det är ju redan i praktiken ett fullskaligt luft- och sjökrig. USA kommer dock inte invadera Iran på marken. Eventuellt kan man försöka ta marinbasen Bandar Abbas och några få kustområden, men annars bli det mest ett luft- och sjökrig.

Vilken roll spelar Israel i detta?

– Israel spelar en väldigt stor roll. De står för ungefär hälften av luftangreppen mot Iran. Det är dessutom Israel som vill ha ett krig för att förgöra en av sina få återstående starka fiender. USA agerar helt enkelt som en hantlangare åt Israel. Det är en Israel first politik som inte alls är bra för USA, men möjligen bra för Israel. Trump bryter också med sina kärnväljare eftersom han valdes som fredspresident som var mot utländska engagemang långt bort från USA.

Kommer Ryssland och Kina agera?

– Vare sig Kina eller Ryssland kommer agera direkt, men om möjligt leverera beställda vapen, men Iran kanske vill vänta med leveranser till striderna upphört, annars riskerar nya vapenleveranser att slås ut på vägen. Den viktigaste hjälpen kommer antagligen vara underrättelseinformation som detaljerade satellitbilder över amerikanska och israeliska mål.

Vad händer nu när ayatolla Khamenei är död?

– Iran påverkas väldigt måttligt av Khameneis död. Det finns redan en förberedd successionsordning just på grund av risken för döda ledare. Iran vet vad som hände när Israel slog till mot Hizbollah i Libanon. Det som kan hända är snarast att regimen motiveras än mer i Iran eftersom Khamenei nu blivit martyr och shiiterna har en omfattande martyrkult.

Kommer detta leda till en resning som störtar det religiösa styret? Vem tar över då?

– Sannolikheten för en folklig resning är liten. Många ledare för oppositionen dödades i början av året. Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad hade tidigare ett omfattande nätverk av agenter i Iran, men det aktiverades då under 12-dagarskriget förra året och elimineras efter att de avslöjades. Det finns såklart en hård kärna inom oppositionen/befolkningen men det är en klar minoritet av befolkningen och saknar som sagt ledare. De har också svårt att kommunicera med nedsläckt internet. Den stora gruppen missnöjda medborgare sluter snarare upp bakom regimen när landet anfalls av utländska krafter.

Lyckas Iran dessutom bedriva en effektiv krigföring kommer nationalstolthet stärka den iranska sammanhållningen. Om USA och Israel mot förmodan skulle lyckas lamslå eller utplåna regimen utbryter snarare kaos och eventuellt inbördeskrig. Det bästa alternativet då skulle antagligen vara en ickereligiös militärregim. Västerländsk demokrati ligger långt borta i dagsläget.

Kommer Israel utnyttja detta för att ytterligare stärka sin position i Mellanöstern?

– Israel hoppas antagligen på en proisraelisk regimen i Iran, men detta är väldigt långt borta. Det bästa de kan hoppas på är ett splittrat Iran som slåss inbördes. Denna utveckling kan dock omintetgöras, dels om Iran håller ut och regimen överlever. Dels om Turkiet radikalt stärker sin position på Irans bekostnad.

Hur kommer övriga Mellanöstern agera? Vad kommer Turkiet göra? Kan kriget mellan Pakistan och Afganistan på något dras med i detta?

– Hur resten av Mellanöstern agerar beror på hur kriget utvecklas. Hitintills har arabländerna som drabbats av iranska attacker mot amerikanska baser på deras territorium agerat enbart defensivt, men fortsätter de iranska attackerna och särskilt om de riktas mot oljeproduktionen är risken stor för ett regionalt storkrig, dock endast i luften och till sjöss.

Turkiet kommer sannolikt inte göra något i dagsläget, men kollapsar Iran kommer Turkiet antagligen ägna mycket energi åt att försvara de turkiska folkens rättigheter och intressen i Iran. Mellan 30-50 procent av Irans befolkningen utgörs av olika turkfolk. Det bor kanske 2-3 gånger så många Azerier i Iran som i Azerbajdzjan. Erdogan och hans panturkiska allierade skulle älska ett nytt Storazerbajdzjan med 30-40 miljoner invånare som var nära lierat med Turkiet.

Kriget mellan Afghanistan och Pakistan kommer inte bli en del Irankriget, men antagligen svårare att lösa när det hamnar i skuggan av Irankriget. Eventuellt kommer Indien på något sätt stötta Afghanistan och utnyttja att deras arvfiende Pakistan är upptaget i väster. Indien skulle uppskatta om Pakistan delades upp i flera mindre stater som inte kunde hota Indien samt att pashtunerna i Afghanistan och Pakistan enades samtidigt som hela Kashmir blev indiskt.

Vad blir Trumps nästa drag och hur kommer de övriga västerländska ledarna att agera?

– Trump vill inte ha ett stormig utan hoppades antagligen att Iran skulle falla samman eller åtminstone ge upp efter ett hårt slag mot dem från USA och Israel. Han underskattade Irans förberedelser och uthållighet. Nu hoppas han antagligen att Iran kollapsar efter en vecka eller två. Lyckas Iran fortsättaxskjuta upp emot 2000 missiler och drönare per dag så kommer USA och Israel få slut på avancerat luftvärn om 1-2 veckor och då ökar risken radikalt för svåra förluste bland USA och deras allierade i Mellanöstern.

Samtidigt finns risken att oljepriset två- eller tredubblas. Blir detta långvarigt så slår det hårt mot världsekonomin och särskilt hårt drabbas de amerikanska väljarnas plånböcker vilket radikalt riskerar att försämra republikanernas möjligheter i höstens kongressval. Därför är det mest sannolika att Trump försöker avbryta striderna efter en till två veckor och säga att han vunnit världshistoriens största militära seger, utan att ha uppnått särskilt mycket mer än ett sönerbombat Iran, förstörda oljeanläggningar samt tömda amerikanska vapenlager. Drar kriget ut över längre tid ökar risken än mer för ekonomisk depression, nederlag för republikanerna i höstens val och kaos i Iran.

Europas ledare kommer stödja USA med ord, men har få resurser att sätta in. Ryssland gläds antagligen över ökade oljeinkomster, särskilt om USA tar bort sanktionerna mot rysk olja för att hålla nere de globala oljepriserna. Ukraina riskerar att drabbas hårdast av alla länder, vid sidan av Iran. Om USA lager av luftvärnsrobotar töms finns inga sådana vapen till vare sig Ukraina eller Europa under flera år.

Drabbas sedan Europa av svåra ekonomiska problem så minskar både viljan och förmågan att hjälpa Ukraina ekonomiskt. Även Kina drabbas hårt av radikalt högre oljepriser, men kan antagligen kompensera detta med ökad import från Ryssland. Samtidigt får Kina några år av försvagad amerikansk militär förmåga, något som de kanske använder för att återförena Taiwan med moderlandet dvs invadera Taiwan.