Den gångna veckan har världens länder samlats på det stora klimatmötet i Azerbajdzjans huvudstad Baku. Efter intensiva förhandlingar, öppna bråk och länder som lämnat i förtid har man nått ett beslut: en hårt kritiserad finansieringsplan kommer användas. Trots de enorma summor som kommer betalas ut verkar ingen vara nöjd med resultatet.
Under lördagen nåddes en överenskommelse på det tumultartade klimatmötet COP29 i Baku, Azerbajdzjan. Mötet kantades av hårda diskussioner, hot om att helt dra sig ur överenskommelser och bråk om vem som ska finansiera klimatomställningar runtom i världen.
Den överenskommelse som nu har nåtts baseras på ett väldigt kontroversiellt förslag och reaktionerna på det har inte låtit vänta på sig, rapporterar Reuters.
Enorma bidraget
Det kontroversiella förslaget har varit att västvärlden gemensamt ska skänka 300 miljarder dollar (motsvarande runt 3 300 miljarder svenska kronor, eller 3,3 biljoner kronor) om året till fattiga länder, för att de ska genomföra sina klimatomställningar.
Frihetsnytt uppmärksammade under den gångna veckan förslaget och tog upp flera av problemen. Dels är det oklart om pengarna överhuvudtaget kommer gå till klimatåtgärder, eller om de kommer försvinna i byråkratiska slukhål eller gå till korruption.
Frihetsnytts Tor-Björn Richthoff Änglasjö riktade skarp kritik mot att skattepengar, som folket inte fått yttra sig om, ska gå till andra länder, utan kontroll över hur pengarna används och samtidigt som det finns ett behov av pengarna i Sverige.
Trots att det rör sig om enorma summor som västvärldens skattebetalare ska stå för, så anses det inte vara tillräckligt. Istället har FN förespråkat att 1 000 miljarder dollar (10,9 biljoner svenska kronor) ska betalas varje år.
Ingen är nöjd
Det beslut som nu har fattats innebär att det kritiserade förslaget blir verklighet. Från och med 2035 ska västvärlden betala denna summa till de länder som pekas ut som ”fattiga”. Detta har dock lett till stort missnöje bland både rika och fattiga länder. Flera av länderna som förväntas stå för kostnaden tvingas hantera stora budgetproblem på hemmaplan, medan de fattiga länderna anser att summan är för liten, enligt Reuters.
Ett av de länder som är missnöjt med avtalet är Indien, som kommer att vara en av mottagarna av stödet. Enligt dem är stödet ”för lite, för sent”. Hur det kommer sig att Indien ska ta emot stödet är dock oklart, eftersom landet räknas som en av världens 10 största ekonomier och har en BNP på 3,55 biljoner dollar, vilket kan jämföras med att Sverige har en BNP på 585 miljarder dollar.
Det verkar därmed inte som att någon kommer vara nöjd med beslutet och det kommer sannolikt inte att göra det lätt att få igenom framtida beslut. Under mötet visade Argentina öppet sitt missnöje med agendan och valde att helt lämna mötet i förtid. Med så många missnöjda reaktioner på det fattade beslutet är det sannolikt att fler länder kommer agera på ett liknande sätt i framtiden.
