Rumen Radev går mot en tydlig valseger i Bulgarien – med siffror som ger egen majoritet och möjlighet att styra utan koalition. Resultatet markerar ett skifte efter år av politisk kris och återkommande nyval. Samtidigt väcker hans politiska linje frågor om landets framtida väg i EU och utrikespolitiken.
Efter att drygt 60 procent av rösterna räknats får partiet “Progressiva Bulgarien” 44,6 procent av rösterna. I den officiella sammanställningen motsvarar det över 833 000 röster.
Närmaste konkurrenter, GERB-SDS och koalitionen PP–DB, ligger kring 13–14 procent vardera. Samtidigt hamnar flera mindre partier under spärren till parlamentet, som i Bulgarien ligger på 4 procent (samma som i Sverige). Det innebär att deras röster inte omvandlas till mandat, vilket i praktiken förstärker de större partiernas representation.
Prognoser visar att resultatet ger minst 129 mandat av 240, vilket innebär egen majoritet. Det gör att regeringsbildningen kan ske utan koalitionsförhandlingar, till skillnad från tidigare val.
Samtidigt backar nationalistpartiet Vazrazhdane (sv. ”Återuppståndelse”) från 13,38 procent till 4,19. Det andra nationalistiska partiet MECh (Moral, Edinstvo, Chest, sv. ”Moral, Enhet, Ära”) backar från 4,44 procent 3,18 procent och därmed åker ur parlamentet.
Radev: “En seger av hopp”
Efter valet kommenterade “Progressiva Bulgariens” premiärministerkandidat Rumen Radev resultatet inför media i huvudstaden Sofia. Han beskrev utfallet som ett tydligt besked från väljarna efter flera år av politisk osäkerhet och återkommande regeringskriser.
– PB har vunnit entydigt – en seger av hopp över misstro, en seger av frihet över rädsla, sade han, enligt The Guardian.
Han betonade samtidigt att Bulgarien ska fortsätta vara en del av Europa, men med en annan politisk inriktning:
– Men tro mig, ett starkt Bulgarien och ett starkt Europa behöver kritiskt tänkande och pragmatism.
Radevs roll i rörelsen
“Progressiva Bulgarien” är en relativt ny politisk rörelse som lanserades inför valet. Rumen Radev är inte formellt partiledare, men han är dess tydliga frontfigur och politiska samlande kraft. Han lämnade presidentposten tidigare i år för att kunna delta i politiken kring rörelsen och har varit central i kampanjen.
I praktiken fungerar han som rörelsens ledande gestalt och ansikte utåt, även om organisationen formellt består av flera aktörer och kandidater. Det är också hans politiska linje och prioriteringar som har präglat valrörelsen.
Politiken: fokus på statlig kontroll och reformer
Radevs politiska linje har i hög grad handlat om att förändra det han beskriver som ett “oligarkiskt styrsystem”. Han har pekat på kopplingar mellan politik, näringsliv och institutioner som enligt honom påverkar rättssystemet och beslutsfattandet.
– Oligarkin är djupt rotad i landets sociala och ekonomiska liv. Det är ett pyramidsystem som systematiskt tömmer samhället samtidigt som det säkrar sin straffrihet genom kontroll över institutioner, partier, val, media och näringsliv, sade han till journalisterna.
Hans program innehåller därför reformer av rättsväsende och myndigheter samt åtgärder mot korruption. Dessa frågor har varit centrala i bulgarisk politik efter flera år av protester och regeringskriser.
Utrikespolitik och relationen till EU
I utrikespolitiken har Radev drivit en linje som avviker från flera av sina motståndare. Han har motsatt sig att skicka vapen till Ukraina och kritiserat ett tioårigt försvarsavtal mellan Bulgarien och Ukraina.
Han har samtidigt lyft fram vikten av “ömsesidig respekt och likvärdig behandling” i internationella relationer. Detta har kombinerats med uttalanden om att förbättra relationer med Ryssland, samtidigt som han framhåller att Bulgarien ska fortsätta sin europeiska väg.
I tidigare uttalanden har han även kritiserat EU:s politiska utveckling och efterlyst mer konkreta resultat i samarbetet.
Genomförande av politiken
Med egen majoritet förändras förutsättningarna för den politiska processen. Regeringsbildningen kan ske snabbare än vid tidigare val, där koalitioner ofta lett till kompromisser och kortlivade regeringar.
Fokus väntas nu ligga på hur de utlovade reformerna genomförs i praktiken, särskilt inom rättssystemet och i kampen mot korruption. Samtidigt kommer frågor om ekonomi, energi och relationen till EU att vara centrala under mandatperioden.
Valresultatet innebär därmed inte bara ett maktskifte, utan också en förändring i hur politiska beslut kan fattas i Bulgarien framöver.
En som dock känner en stark tveksamhet till valresultatet är opinionsbildaren Håkan Bergmark, som noga följt valet i Bulgarien.
– Hela valet med 43 procent valdeltagande känns mycket märkligt. Förra valet skedde en omräkning av rösterna vilket gav ett helt annat resultat än själva valet. 8 val på 5 år visar hur osäkra resultat som dessa visat. Hoppas OSSE gör en riktig granskning av Söndagens val.




De forna kommunist länderna vill inte ha kommuniststyre igen som EU håller på med. SWEXIT NU.
Gamla öststatsländerna vet vad förtryck innebär därför vill de inte styras av den korrupta EU-häxan.SWEXIT NU.