De framförda åsikterna är personliga och representerar personen, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Detta är Li Sam Björks vintertal. Björk är utbildad elektronikingenjör inom säkerhetsbranschen med 30 års yrkeserfarenhet som egenföretagare med utveckling och produktion av egna produkter. Li Sam har genomgått könsbyte och har som pensionär idag hunnit med att studera två terminer statsvetenskap på Stockholms Universitet, samt driver hemsidan ”Företaget Sverige” som ett realpolitiskt initiativ.
-
Hennix betraktelser169 kr - Produkter på rea
Maktmissbruket – Ett hot mot demokratinDet ursprungliga priset var: 249 kr.199 krDet nuvarande priset är: 199 kr. -
10 sätt att ta makten över ditt liv179 kr







Att beskriva vårt haltande ekonomiska system som ett slags pyramidspel torde vara både sakligt korrekt och dessutom pedagogiskt.
Det verkar vara outtalat och underförstått att såväl individer som stater i ökande grad ska basera sina ekonomiska behov på lån. Kostnaderna för detta blir typiskt höga vilket i praktiken betyder att banker och finansinstitut lägger under sig en allt större andel av vad de producerande människorna skapar.
Samtidigt produceras det mer och mer pengar utan direktkoppling till faktiska värden. Förr eller senare måste det med nödvändighet medföra inflation eftersom det sammanlagda värdet på värdefulla varor och tjänster bestäms av och betalas med en tillgänglig mängd pengar.
Om tillgången till alla varor och tjänster plötsligt skulle halveras men den totala penningmängden för att betala för dem skulle förbli oförändrad, skulle priserna typiskt öka och närma sig en ungefärlig dubblering om allt annat vore oförändrat (vilket det i praktiken självklart inte skulle vara i så fall).
Och omvänt, när det hela tiden skapas låtsaspengar utan koppling till reella värden så kommer med nödvändighet det begränsade utbudet av varor och tjänster att gå upp i pris.
Ett praktiskt exempel finns när det gäller sambandet mellan räntenivå och fastighetspriser. Med lägre räntor har fler personer råd att låna mer och blir därmed kapabla att betala mer som fastighetskonsumenter. Då ökar fastighetspriserna.