Stora delar av de tillgångar som har samlats i Kina genom landets exportsuccé har investerats i fastigheter, ofta på spekulation utan att köpare finns klara. Nu hotar en kombinerad fastighets- och finanskris av stora dimensioner i Kina. Två mycket stora fastighetsbolag med betalningssvårigheter är i fokus. Kinas svaga och bristfälliga offentliga statistik är ingen hjälp.
Country Garden och förvaltningsbolagen
Reuters har nyligen rapporterat om det kinesiska fastighetsbolaget Country Garden, som verkar ha haft problem länge, men som dock inte har kommit upp till ytan förrän nu. Företaget har satsat på exploatering i mindre orter utanför storstäderna med lyxpräglade projekt, men står nu med cirka en miljon osålda bostäder. Det är osäkert om företaget kan hedra sina låneåtaganden.
Oron för Country Garden har nu spridit sig till förvaltningsbolaget Zhongzhi med dotterbolaget Zhongrong, som Bloomberg nu meddelar.
Förvaltningsbolaget i fråga är ett av många kinesiska finansföretag som tar in kapital från allmänheten och investerar i exempelvis fastigheter, utan att vara banker. Ibland kallas de för skuggbanker. Hur de är reglerade av kinesiska staten och kommunistpartiet, står inte klart.
Just Zhongzhi förvaltar medel för 137 miljarder dollar (ungefär 1,5 biljoner kronor), och vad som konkret utlöser krisen är att företaget har misslyckats med att betala ut en del av sina åtaganden för obligationer till sina obligationskunder.
Hur mycket pengar det gäller har inte framgått, men organiserade protester från investerare som vill ha sina pengar har påbörjats. Totalt i hela Kina förvaltar hela förvaltningsbolagssektorn medel för 2,9 biljoner dollar, och en bredare kris skulle få stora konsekvenser, inte minst politiskt.
Evergrande
Paralleller har kunnat dras till krisen i fastighetsföretaget Evergrande 2021, ett företag som var ännu större än Country Garden. Den situationen utvecklades aldrig till en bred kris för hela den kinesiska fastighetssektorn, utan Evergrande har varit under omstrukturering sedan dess.
Som The Guardian rapporterar, så har företaget nyligen ansökt om konkurs enligt amerikansk konkurslagstiftning för att få skydd för sina tillgångar – också det ett orosmoln på den fastighetsekonomiska himlen.

Kinesisk statistik
Många har förvånat sig över hur lite offentlig finansiell information som finns i ett ändå genomreglerat och marknadsekonomiskt präglat land som Folkrepubliken Kina. I fallet med Zhongzhi, framkommer det att problemen har byggts upp under en längre tid, men ändå inte kommit i dagen förrän investerare protesterar på gatan.
Björn Kjellgren, en av Sveriges mer framträdande Kinaexperter, ger i sin klassiska bok Kinakunskap ett par förklaringar till hur offentlig kinesisk statistik fungerar (eller snarare inte fungerar):
- datamängderna över det som händer i Kina är helt enkelt för stora och för svårfångade – även ett ärligt försök att föra statistik kan misslyckas av rent tekniska skäl
- kommunistpartiet och myndigheterna är inte intresserade av att alla ska veta allt – en del statistik undertrycks, på ett sätt som är svårt att få klarhet i
- förändringarna i Kinas numera dynamiska ekonomi går för fort för att de ska gå att fånga på ett enkelt sätt – också det kan leda till att ett ärligt försök att samla och presentera statistik misslyckas
Konsekvenser
Konsekvenserna av krisen, som kanske är under uppsegling, kan faktiskt förväntas bli mindre för världen som helhet än av Greklandskrisen från och med år 2012, trots att Grekland ekonomi är betydligt mindre än Kinas.
Kina har ingen stor offentlig utlandsskuld, utan lån är upptagna inom landet. De är också mest upptagna i Kinas egen valuta, till skillnad från Grekland, som var fast i ett nät av utländska låneåtaganden och dessutom hade euron som valuta, vilket gjorde att alla åtgärder som Grekland och långivarna gjorde också påverkade euron. En ren fastighetskris kommer främst att drabba Kinas regionala regeringar, som är beroende av intäkter från fastigheter och fastighetsbyggen.
Kinas exportsektor är i stort sett inte påverkad av krisen. Krisen kommer att drabba finanssektorn i Kina, men den är svagt länkad till omvärlden (som sagt till skillnad från den grekiska) och Kinas valuta, yuan, är fortfarande ingen riktigt stor handelsvaluta jämfört med euro och dollar.
Det som kanske kan förväntas av en större finansiell kinesisk kris är att Kina sluter sig mer inom sig självt, och att Kinas finansimperialism med köp av utländsk nyckelinfrastruktur och nyckelföretag stannar av.
Detta var intressant . Vi får se hur det går.