Jenny Nyström – konstnär, illustratör och Tomtens skapare

Jenny Nyström var en konstnär och illustratör som format svenskars bild av inte minst jul, tomtar och vinter. Hennes bilder lever dels därför att de formats av hennes originalitet och skaparkraft, dels därför att de togs sällsynt väl emot när de kom.

Jenny Eugenia Nyström föddes i Kalmar den 13 juni 1854. Hennes föräldrar var folkskolläraren och slottskantorn Daniel Nyström och hans hustru Annette Eleonora Bergendahl. När Jenny var åtta år flyttade familjen till Göteborg där fadern fått jobb som lärare. 1887 gifte sig Jenny med läkaren Daniel Stoopendaal och fick med honom sonen Curt, som även han sedermera blev illustratör.

Jenny Nyströms livstid, mellan 1854 och 1946, var en tid då mycket hände; Sverige industrialiserades och människor kom att konsumera ord och bild på ett sätt som de aldrig hade gjort förr. Hon var i grunden utbildad konstnär, men har gått till historien huvudsakligen som illustratör. Hennes bilder träffade precis rätt i vad en svensk publik uppskattade och efterfrågade, och har satt bilden av jul, tomtar och vinter på ett eftertryckligt sätt.

Svensk kultur finns – Jenny Nyströms verk är en älskad del av den

Fransk bondgumma, 1885

Många i PK-branschen hävdar att det inte skulle finnas någon svensk kultur. Ibland stöder de det påståendet med att hävda att ingenting i svensk kultur är fullständigt originellt, allt har paralleller eller inspiration någon annanstans ifrån. Och det är väl sant, men det är den unika kombinationen av allt som en kultur består av, eget, lånat och omvandlat, som gör en kultur. Svensk eller annan.

Ingen kultur kan leva upp till kravet att alla dess inslag ska vara helt egna och opåverkade, så alla de som påstår att ingen svensk kultur finns, de påstår samtidigt och på samma sätt att det inte finns någon kultur hos något folk alls. Ingen kurdisk kultur heller. Fast det är bara vår svenska kultur som PK-folket påstår inte finns, de brukar vara väldigt försiktiga med att säga till kurder att deras kultur inte finns.

Porträtt av en aktris

Jenny Nyströms del är en liten bit i den stora svenska kulturmosaiken. Hon var definitivt konstnär och inte bara tecknare eller målare, om än kanske inte stor konstnär som konsthistoriker ser saken. Hon studerade bland annat vid Konstakademien i Stockholm och vann där som första kvinna en tävling som gav ett stipendium. Stipendiet gjorde det möjligt för henne att studera och vidareutbilda sig i Paris. Där fick hon också tillfälle att ställa ut sina arbeten på Parissalongen – på den tiden en stor och starkt dominerande konstutställning utan riktig motsvarighet.

Jennys liv och verk

Väl hemma i Sverige från 1885 var Jenny Nyström produktiv som målare, men satte främst avtryck som illustratör. Illustrationerna till Viktor Rydbergs ”Lille Viggs äfventyr på julafton” blev ett avstamp för den målnings- och illustrationsstil som kommit att bli synonym med Jenny Nyström och som återkom i en rik följd av illustrationer till bland annat barnböcker. Faktiskt kan ingen idag skapa en bild med julmotiv, tomtemotiv, eller ens med vintermotiv, utan att påverkas av Jenny Nyström. Man får antingen följa Jenny Nyström i spåren, eller bestämma sig för att göra helt annorlunda än Jenny Nyström, men Jenny Nyström svävar alltid över den skapandeprocessen.

Bilderna som Jenny Nyström skapar kan kännas enkla. Det är klara färger, det är skarpa linjer, det är ett sökande efter det vackra. Det svävar en positiv livsinställning över anslaget. Bilderna är utan tvekan till 100 procent föreställande konst utan moderna experimentella inslag, även om de i och för sig kan ha fantasimotiv med exempelvis elefanter och giraffer som delar ut julklappar. Bilderna kan tyckas vara tänkta för barn, men som all bra konst med barn som målgrupp, har de också ett värde för vuxna. Samman med andra konstnärer och illustratörer som John Bauer, Ivar Arosenius, Björn Berg och Ilon Wikland bildar hon ett centrum i en svensk kulturkanon för bildkonst.

I Barnbiblioteket Saga, 1910, skrev Jenny Nyström: ”Att jag mest ritat för barn, kommer sig nog därav att jag alltid älskat barn och att jag gärna velat visa barnen något av det fagra sollandet östanför sol och västanför måne, det vackra som hägrat i mitt minne från min barndomstid i Kalmar. Härav kan Ni också förstå, varför jag helst ritar vackra bilder”.

Skapade vår bild av tomten

Jultomten som vi känner honom i Sverige idag har egentligen två förebilder; dels Jenny Nyströms småväxta tomte från oräkneliga bilder med julmotiv, dels den stora fryntliga figur helt i rött vars uppenbarelse fullbordades av Coca-Cola under tiden kort före andra världskriget. De samsas utan större problem eller förvirring. De är tillräckligt lika varandra.

Det besynnerliga är att svenskar under tidigt 1800-tal inte skulle ha känt igen detta alls. Tomten av idag är en ganska sentida tradition. ”Tomte” är ett ord som historiskt hör ihop med ”tomt” och som kulturhistoriker kallar dragväsen, ett litet övernaturligt väsen som vårdar en gård eller ett boställe. Inom den forna seden kallar man ibland denna sorts varelser för ”platsens rådare”. Viktor Rydbergs berömda dikt ”Tomten” handlar faktiskt om en tomte av den gamla sorten, även om dikten numera associeras med jul. Givetvis illustrerade Jenny Nyström också den diktsamling i vilken den dikten publicerades för första gången, 1914.

Vid det laget att Jenny Nyströms tomtar slog igenom, var tron på den gamla sortens tomte på väg att försvinna och tiden var rätt för en ny tomte, inte riktigt en människa men en positiv kraft i tillvaron, precis som Jenny Nyström fångade upp honom och skildrade honom i sina bilder.

En mem för det moderna Sverige och en länk bakåt i tiden

Ordet ”mem” är väldigt missförstått. Det är på inget vis bara en kul bild med en kul text som sprids på nätet. Det är bara en sorts mem av alla memer som finns. Memer är i stort sett kulturfenomen av vilket slag som helst som är så ”bra” eller i alla fall så intressanta att de får bred spridning. Som stenyxor. Eller transistorer. Eller segelbåtar. Eller skrivtecken. Eller Jenny Nyströms tomtar.

Jenny Nyströms minne lever i evighet, mycket därför att hon skapade memen med en tomte och hur en tomte ska avbildas: Liten, människolik, med röd luva och skägg, stående i snön, ofta utanför en typisk svensk stuga med vita knutar, med positiv och hoppfull utstrålning. Den bilden och memen är helt outplånlig. Det är en av våra många minnesvärda svenska konstnärers, Jenny Nyströms förtjänst.

God Jul!

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

00:54:54

Patrik Engellau om svenskarnas kultur

Lars Vilks träskulptur blir kvar