Krigshetsen – möjligheten svensk mat väntat på

När politiker hävdar att krig öppnas samtidigt dörren för miljardaffärer. Nu lyfts Sveriges livsmedelsproduktion fram som en del av totalförsvaret – men vem vinner egentligen på att krigshetsen trappas upp?

Svenska politiker varnar för ett väpnat angrepp och lyfter nu landets livsmedelsförsörjning som en del av totalförsvaret. Men kritiker menar att krigsretoriken också används för att driva igenom industrins intressen, rapporterar Dagens Industri (DI).

– Vi är de facto i ett läge där vi dimensionerar för det yttersta som är krig, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) när han talade inför Lantmännens medlemmar tidigare i veckan.

Samtidigt delade Lantmännen ut över en miljard kronor till sina ägare efter ännu ett rekordår. Enligt organisationens Vd Magnus Kagevik är bolaget väl positionerat för att ta marknadsandelar när andra europeiska länder, som Danmark, minskar sin livsmedelsproduktion.

– Vi kan ha fler djur, förädla mer livsmedel och skapa en tillväxtbransch i Sverige, sa Kagevik.

Lantmännen lyfter bland annat fram sin satsning på export av förädlade produkter, som ärtprotein, som en nyckel till framtida tillväxt.

Halva maten importeras

Sverige importerar i dag ungefär hälften av all mat som konsumeras i landet. Kullgren menar att beroendet måste minska och att industrin och jordbruket därför behöver stärkas för att klara ett krisläge.

Men utvecklingen väcker frågor. Kritiker menar att hotet om krig används för att legitimera ökade statliga stöd till storföretag och för att säkra exportintressen – snarare än att fokusera på verklig beredskap för befolkningen.

Varken Kullgren eller Lantmännen har konkretiserat hur ökad export skulle bidra till självförsörjning i ett akut läge. Risken är, menar kritiker, att Sverige även i framtiden förblir beroende av en global marknad som kan slås ut vid en allvarlig kris.