Krönika: Bitcoin vid 60 000 USD – en maktfaktor för storfinansen

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
En bitcoin är sedan slutet av februari värd mer än 60 000 dollar. Medan värdet och spridningen slår nya rekord skyndar sig de internationella bankerna att positionera sig. Strategin är att försöka splittra upp marknaden i delar och lägga under sig det mesta själva.

Det totala värdet av alla bitcoin är fortfarande litet jämfört med det totala värdet av till exempel US-dollar. Idag är alla bitcoin värda 1,347,597,458,153 USD, alltså 1,3 triljarder. Den amerikanska dollarn har fortfarande nästan dubbelt så många sedlar och mynt i curkulation, 2,3 triljarder.

Om man räknar in bankmedel och alla flöden i de gigantiska lånekarusellerna som US-dollarn är indragen i blir siffrorna avsevärt högre för den ledande fiat-valutan. Hur höga är svårt att säga eftersom penningmängden ”money supply” mäts på en mängd olika sätt, M1, M2 och så vidare.

En jämförelse mellan bitcoin och dollarns totala penningmängd vore emellertid orättvis eftersom de flesta dollar är uppbundna i olika slag av lån och derivat och därför inte är fritt tillängliga för sina ägare. Varje bit av varje bitcoin är fritt tillgänglig för sin ägare på en minuts varsel, så länge han håller reda på sina lösenord.

Stablecoin bra för petrodollarn

Bitfinex, en av de äldsta bitcoinbörserna, ger ut en slags digital dollar som de påstår är uppbackad av motsvarande antal USD på bankkonton. De lärde tvistar om till vilken grad detta är sant men faktum är att USDT, som detta ”stablecoin” heter, år efter år håller sitt värde som 1:1 mot dollarn. Bedömare menar att USDT, liksom sin storebror USD, lever mer på förtroende än på substans.

Även USDT har börjat synas på storfinansens radar och en underhållande debatt rasar just nu mellan det gamla gardets bankirer och utgivarna av USDT. Financial Times hånar påståenden från utgivarna av USDT, att detta mynt skulle spela en viktig roll i det internationella valutaflödet. Detta samtidigt som en företrädare för FED, den amerikanska centralbanken, skriver att USDT spelar en viktig roll i det internationella valutaflödet. USDT hjälper nämligen USD i konkurrensen med andra valutor – förmodligen syftar man på CNY, den kinesiska statsvalutan.

Rusning till ETF:er

Den pågående kursuppgången stämmer väl överens med bitcoins cyklicitet under dess tioåriga historia. Samtidigt bedömer många att introduktionen av banknära ETF, exchange-traded funds, har spätt på efterfrågan under denna vinter. Hellre än att förlora sina privatinvesterare till bitcoinbörserna har de flesta större finansinstitut presenterat bitcoin-fonder för sina kunder.

Eftersom alterntivet till ETF:er är att investera direkt, alltså själv köpa sina bitcoin på en börs, är billigt är dessa bitcoin-ETF en måttligt lönsam verksamhet för bankerna. ETF-fondernas avgifter är låga men bankerna föredrar att behålla kunderna under sin egen kontroll. Detta kan ha flera skäl.

Författaren och före detta hedgefond-förvaltaren David Rogers Webb förklarar skälen till att undvika beroende av banker.

För investeraren innebär ETF enbart nackdelar jämfört med direkt ägande. Det enda kunden faktiskt behöver göra är att välja ut en börs, köpa sina mynt och sedan ta ut dem till sin egen ”plånbok”, där ingen kan komma åt dem. Just frånvaron av motpartsrisk är en av de stora fördelarna med kryptovalutor. Som finansexperten David Rogers Webb framhållit i sin bok ”The great taking undervärderar de flesta konsumenter den motpartsrisk som hör ihop med banker.

Förbud mot privatmynt

Den sittande maktens bästa möjlighet att försvara sitt valutamonopol torde vara genom reglering och polisinsatser. Ett kontor i Paris som kallas FATF (Financial action task force) utfärdar en ström av rekommendationer till marknadens aktörer. Dessa formuleras som förslag och önskemål men har en tendens att några år senare bli gällande lag.

Ett exempel på vad FATF inte rekommenderar är privatmynt, alltså sådana kryptovalutor som man kan betala varandra med utan att myndigheter eller andra detektiver kan följa upp vem som betalat vad till vem. Det mest populära av privatmyntet Monero har efter ”rekommendation” från FATF blivit avnoterat från de flesta börser. Marknadens reaktion på avlistningen av privatmynt kan ses som en försmak på vad som skulle hända om självaste bitcoin skulle förbjudas i en framtid.

Det gula strecket visar tidpunkten då kryptobörsen Bitfinex överraskande meddelade att Monero skulle avlistas. Marknaden tog det tråkiga beskedet med fattning.
Det gula strecket visar tidpunkten då kryptobörsen Bitfinex överraskande meddelade att Monero skulle avlistas. Marknaden tog det tråkiga beskedet med fattning.

FATF har tidigare rekommenderat en så kallad ”travel rule”, med innebörd att börserna måste hålla reda på vem som har de privata nycklarna till de adresser/plånböcker som kunderna tar ut sina pengar till. Detta har börsen Bitfinex löst genom att fråga varje kund som tar ut bitcoin för mer än 1000 USD vem mottagaren är.

På detta sätt har den mytiske folkhjälten Efraim Barkbit blivit en populär bitcoin-mottagare – något som gjort att elaka tungor hävdat att Bitfinex släpar benen efter sig i regleringsarbetet. FATF:s egen framtidsvision torde vara att börserna i framtiden vägrar släppa ifrån sig kundernas kryptovalutor annat än till andra FATF-godkända börser.

Skräddarsydd reglering för banknära börser

FATF flaggar i en skrivelse från 2021 för en framtid med ett aggresivt tillvägagångssätt mot kryptobörser som inte underkastar sig deras rekommendationer. Man definierar företag som ”virtual asset service provider” VASP med eller mot deras vilja. Den som blir utnämnd till VASP har två val. Antingen ansöka om en licens, något som förmodligen kommer att påminna om en bankoktroj, eller bestraffas som ekonomisk brottsling.

Enligt FATF kan en VASP kan vara ett bolag eller en privatperson. Och man behöver inte ens vara den som utför någon tjänst som har med virtuella tillgångar att göra. För att klassas som VASP räcker det med att vara en leverantör, någon som ”tjänar på att tjänsten används”. Man behöver inte ha med verksamheten att göra men ha möjlighet att rent fysiskt stoppa den – ”som kan stänga ner tjänsten”.

FATF vill alltså tvinga serverhallar och andra leverantörer att bli finanspoliser, med hot om att de själva utses till straffbara bitcoinbörser. De anonyma tjänstemännen i Paris ger sig själva stora friheter men lägger ändå till att deras regleringslista kan ”kommer att variera” och att listan som nu presenteras bara ”erbjuder några exempel”.

Reglerna från FATF är skräddarsydda för att skapa informella påtryckningar. Den här typen av gummiparagrafer skapar maximal osäkerhet genom att inte sätta någon gräns för vilka order, ursäkta rekommendationer, som FATF kan ge eller till vem.

Samtidigt ger formuleringarna från FATF andra aktörer, förmodligen kryptobörser som är lierade med bankerna, maximala möjligheter att sätta stopp för oberoende konkurrenter. Ett exempel på det sistnämnda är en mening i paragraf 291. Man öppnar för att en VASP kan tillämpa ”alternativa procedurer” mot en annan VASP.

Redan idag fordrar man att respektive börs ska ha definitiv identitifiering av kunderna. FATF:s nya idé handlar om situationen då en kontohavare hos en VASP öppnar ett konto på en annan VASP och gör en bitcoinbetalning från börs 1 till börs 2, då ska avsändarbörsen skicka med alla uppgifter om kunden till mottagarbörsen. På det sätter slipper den andra börsen förhöra kunden en gång till.

Men om en kartell av börser med hänvisning till paragraf 291 bestämmer sig för att avstå från att skicka med uppgifterna till börser utanför kartellen (trots att de är licensierade), då blir dessa börser genast mindre attraktiva för kunderna. Det blir krångligt att bli kund hos dem. Samtidigt får börserna utanför kartellen större personalkostnader i och med att de måste göra en ny utredning på alla inkommande kunder, som de samarbetande börserna i de flesta fall inte bara behöver göra. Effekten blir densamma som om teleoperatörerna fritt kunnat vägra roaming och nummerportering till misshagliga konkurrenter.

Framtidens kamp om kryptokunderna – svarta och vita bitcoin?

Experter betraktar de framtida reglerna som skräddarsydda för banker, som vill kliva in på kryptomarknaden med sina egna licenser, kundregister och administrativa resurser och framförallt med sina osyliga maktnätverk. En annan analys som gjorts av flera experter är att männen bakom FATF vill dela upp kryptovärlden på samma sätt som man delat upp penningverksamheten, i dels bankpengar med total genomlysning och kontroll, och dels kontanter – varefter man gradvis avskaffar de sistnämnda.

I bitcoinfallet förväntas FATF förbjuda de licensierade börserna att sända eller ta emot valuta från privata plånböcker, enligt samma modell som de Visa-kopplade betalkorten (Revolut, Crypto.com). Givetvis kommer börsernas kunder inte heller kunna ta emot eller sända bitcoin till olicensierade börser. Samtidigt förbjuder man serverhallarna som de olicensierade börserna arbetar ifrån att ha dessa som kunder, genom att hota klassa serverhallen själv som en VASP, alltså en olicensierad börs.

Som jag ser det får vi i framtiden två marknader för bitcoin som inte kommer att ha så mycket med varandra att göra. Kanske till och med separata priser. Vilken marknad kommer att ha det högsta priset på bitcoin när allt det här är genomfört om kanske 10 år? En öppen fråga.

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter