Regeringen har nu presenterat sitt förslag på en budget för 2024. Fokus kommer att ligga på att bekämpa inflationen, samtidigt som anslagen minskar på flera håll, vilket skapar missnöje hos flera olika aktörer. Olle Felten kommenterar det som har presenterats.
Under onsdagsmorgonen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson den budget som regeringen föreslår för 2024. Framförallt bygger budgeten på att ekonomin kommer att vara svår de kommande åren, där fokus ligger på att bekämpa inflationen.
Man kommer att satsa 16 miljarder kronor på välfärden, samt sänka skatterna på drivmedel (vilket ska sänka kostnaden med 45 kronor per tank för en bensindriven bil). Man säger även att 13 miljarder kronor ska möjliggöra skattesänkningar för alla som arbetar och för pensionärer.
Samtidigt ges mer pengar åt både rättsväsendet, framförallt för att bekämpa gängbrottsligheten, och Försvarsmakten, så att de kan kommat att leva upp till de krav som krigsalliansen Nato har.
Man kommer även att genomföra flera reformer, som beräknas kosta 39 miljarder kronor. Samtidigt minskar anslagen för klimatpolitik med 259 miljoner kronor, enligt Dagens Nyheter.
Många är missnöjda
Kritiken mot budgeten har dock hunnit komma in från flera håll, både från oppositionen1, näringslivet, hyresgästföreningen och fackförbunden, vilket finns sammanställt i SVT:s artikel.
Oppositionen, facket och kulturen
Miljöpartiet är missnöjda med att man inte satsar tillräckligt på klimatpolitiken och menar att med den föreslagna budgeten kommer man inte att nå de satta klimatmålen.. Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesman, Martin Ådahl, anser att regeringen inte ger något svar på hur man ska hantera de kriser som Sverige befinner sig i, både vad gäller tillväxt, välfärd och klimat.
Vänsterpartiet och fackförbundet LO anser att budgeten innebär enorma nedskärningar i välfärden. Kulturinstitutionerna får inte de bidrag som man hade hoppats på. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman, Mikael Damberg, hävdar att budgeten ”gör Sverige fattigare” och att Tidöpartierna möter den ekonomiska krisen med ”passivitet”. Damberg anser även att regeringen inte satsar tillräckligt på att bekämpa gängbrottsligheten.
Företagen och hyresgästerna
Varken företagsvärlden eller Hyresgästföreningen är nöjda med det som presenterats.
– Vi vill ha ett företagarvänligt Sverige med konkurrenskraftiga skatter och tillgång till väl underhållen infrastruktur i hela landet för att möjliggöra transporter av varor och personal. Därtill behövs det bostäder där nya jobb skapas och det behövs el till rimliga priser året runt i hela landet. Vi kräver inget Utopia, bara ett välskött Sverige, säger Johan Grip, Företagarnas chefsekonom, i ett uttalande på organisationens hemsida.
– Vi är besvikna. För det första verkar ju regeringen glömt bort tre miljoner hyresgäster i årets budget. Mer pengar till det ägda boendet medan hyresgästerna får stå tillbaka. Vi ser inga åtgärder för att stärka upp hyresgästernas tuffa ekonomiska situation men heller inga åtgärder för att mildra den allvarliga bygg- och bostadskrisen vi befinner oss i, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, i ett uttalande på organisationens hemsida.
Det moderata ungdomsförbundet
Även Moderata Ungdomsförbundet (MUF) ställer sig, genom förbundsordföranden Douglas Thor, kritisk till hur klimatfrågan prioriteras i budgeten.
– Det är bra att man sänker punktskatten på bränsle som bara slår mot landsbygden, men ska man ha någon chans att klara klimatmålen måste man samtidigt höja koldioxidskatten, säger Thos till Svenska Dagbladet.
”Om alla är lite missnöjda så är det förmodligen en ganska bra budget”

Frihetsnytt kontaktade Olle Felten, tidigare ledamot av Riksdagens skatteutskott (för Sverigedemokraterna) och Riksbanksfullmäktige, för en kommentar om den presenterade budgeten. Han reserverade sig för att han inte hunnit sätta sig in i hela budgetpropositionen, men kommenterade det intryck som han hade fått såhär långt.
Vad är ditt spontana intryck av budgeten som har presenterats?
– Det är väl framförallt att jag saknar en industrisatsning och stöd för utveckling utav en bredare återindustrialisering av Sverige, som jag tror är nödvändig för att få en långsiktig bra ekonomisk utveckling i Sverige.
Är det något som du anser att man har gjort rätt?
– Jag tror att man har en i grunden rätt bra strategi för att försöka hålla nere inflationen och sen stötta hushållen. Däremot kan man ha synpunkter på att man fortsätter att låta garantipensionen (( Pension som alla är garanterade, oavsett löneinkomster under arbetslivet. Källa: Pensionsmyndigheten )) öka med inflationen och den vanliga ålderspensionen med löneutvecklingen.
I anständighetens namn borde man ha dragit ner utvecklingen av garantipensionen till samma utvecklingsgrad, det vill säga samma procentsats som när man ökar den allmänna pensionen. Nu minskar man ju gapet mellan pension, som grundar sig på arbete, och pension, som grundar sig på icke-arbete.
Tror du att man kan lyckas sänka inflationen?
– Det beror ju precis på vad som händer. Det kan ju gå om man har lite tur med utvecklingen, men samtidigt tror många bedömare idag att arbetslösheten kommer att öka betydligt mer än vad den har gjort såhär långt. Jag läste en rapport häromdagen, där det fanns en bedömning från Svenskt näringsliv, att man hade frågat företag hur stor andel av personalstyrkan som man hade behållit, trots att man egentligen inte hade behov av det.
Det ligger någonstans i genomsnitt runt 20 procent av de anställda och det tär ju naturligtvis på företagens lönsamhet ganska ordentligt, att ha en 20-procentig överanställning. Så om man inte lyckas få fart på konjunkturen igen, och det är få som tror att man ska få det under nästa år, då kommer många företag förmodligen bli tvungna att säga upp ganska mycket folk.
Då får man en ganska signifikant ökning av arbetslösheten, med väldigt stora kostnader för staten.
Det verkar inte vara någon som är nöjd med budgeten. Är det någon som har anledning att vara nöjd med det som har presenterats?
– Det skulle väl vara de som har garantipension. Nej, men man kan ju vända på det och säga att om alla är lite missnöjda så är det förmodligen en ganska bra budget. Alla kan inte vara nöjda i ett sånt här läge där vi har en negativ BNP-utveckling och risk för hög arbetslöshet. Då kan inte alla vara nöjda, det går inte.
Om alla är lite missnöjda så kanske det egentligen är ett tecken på att man har hamnat någorlunda rätt på något sätt. Men man vet ju inte. Det är först efteråt som man kan avgöra om det var bra eller dåligt.
- Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet [↩]
Jag är missnöjd med att FrihetsNytt inte tilldelas några anslag .
Jag skulle vara nöjd med 10 milj SEK.