Nyårsfirandet genom tiderna

Årets sista dag har sitt namn efter påven Silvester, som dog den 31 december år 335. Precis som julnatten är nyårsnatten laddad med magisk kraft – perfekt för spådomar och vidskepelse. Vi har firat skiftet till ett nytt år länge men på olika sätt genom tiderna.

Det var först på 1500-talet som den 1 januari officiellt blev nyårsdag i Sverige. Under medeltiden räknades juldagen som årets första. Men först fram på 1800-talet var den 1 januari etablerad som nyårsdag. I slutet av 1800-talet, i och med inflyttningen till städerna och införandet av enhetlig klocktid på nyårsdagen 1879, tog firandet på nyårsafton och tolvslaget riktig fart.

eller gick ”årsgång”, vandrade tigande runt tre eller sju kyrkor och spådde efter vad som hördes och syntes. Hammarslag kunde vara tecken på att någon skulle dö – att kistlocket spikades igen. Överklassen däremot ägnade sig istället åt baler och nyårsvisiter den 1 januari. Ju finare visit desto tidigare på dagen.

Spådom och vidskeplighet

I det gamla bondesverige var det naturligt att grubbla över hur det kommande året skulle bli. I brytningen mellan det gamla och det nya året kunde man enligt folktron spå och med magi påverka framtiden. Bonden undrade hur hans skördar skulle bli, giftasvuxna ungdomar var nyfikna på om de skulle bli gifta och hur deras tillkommande skulle se ut. Och många undrade också om någon på gården skulle gå bort under det kommande året.

Borgerligheten spådde framtiden i smält bly men allmogen hade andra sätt till exempel att gå ”årsgång”. Då vandrade man tigande runt tre eller sju kyrkor och spådde efter vad som hördes och syntes.

Nymånen, det så kallade ”nyårsnyet” var en viktig del i tolkningen av framtiden. Från Småland berättas om bonden som tolkade nyårsnyet så att lika många dagar som nyårsnyet doldes av moln lika många dagar skulle säden ligga i jorden. Den unga flickan som ville se in i framtiden skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp följande vers:

”Kära nyårsny! Vems skjorta skall jag sy, vems kaka skall jag baka, vems maka skall jag bli?

Spelet Filipin, där den som först yttrar ”filipin” när man ses efter nyår får önska sig något, sägs vara en rest av dessa förutsägelser.

Nyårsaftons firande

Att vaka in nyåret är en sen tradition och en borgerlig företeelse vilken med tiden spritt sig i alla samhällsklasser. I de borgerliga kretsarna hörde det till att gå på nyårsvisit till högre ämbetsmän och äldre släktingar, en sed som upphörde alltmer efter andra världskriget.

Nyårsringningen, som i vår tid fått en stor roll, spreds via radion från 1920-talet. Dock hölls nyårsringningen på Skansen redan 1893, på initiativ av Artur Hazelius. Uppläsningen av Tennysons ”Nyårsklockorna” började på 1930-talet och varade fram till 1956. 1977 tog SVT upp diktläsningen igen.

Under efterkrigstiden har nyårsfirandet vuxit och blivit alltmer lyxbetonat. Förebilden är högreståndsfester från förr. Mat och klädsel spelar stor roll vid nyår. Vi är gärna uppklädda, dricker champagne och äter exklusiv mat.

Att fira nyår med smällare och fyrverkerier är tradition i många olika nyårsfiranden världen över. Ursprungligen var meningen att skrämma bort onda makter inför det nya året. På den svenska landsbygden kunde man gå ut och skjuta ett skott i varje väderstreck.

I våra dagar avlägger många ett nyårslöfte i samband med tolvslaget. Traditionen kommer från USA, där man talar om New Year’s resolution. Ordet nyårslöfte började användas på 1940-talet, men företeelsen var känd under andra benämningar redan tidigt på 1900-talet i Sverige.

Tänk på vad du gör på nyårsdagen

På årets första dag ska, enligt folktron, ens sinnesstämning den dagen komma att utmärka resten av året. Var man glad skulle man vara på gott humör hela året, gick man upp tidigt blev man morgonpigg och för att hålla sig frisk ett helt år rekommenderades ett äpple. För att vara på den säkra sidan kunde man även börja dagen med att springa ikapp med den första skata man såg för att garantera att man höll sig pigg under året.

Vad man fick akta sig för var att låna ut pengar eller betala något, då blev det bara utgifter under det kommande året. Viktigt var också att observera årets första besök. Kom det en man betydde det tur, kom det en kvinna skulle året bli oturligt. Speciellt om det var en äldre dam.

Källa: Nordiska muséet

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter