Det började med jubel och hyllningar från Vita huset. Men snart började gamla uttalanden cirkulera där påve Leo XIV kritiserat USA:s president. Nu väcks farhågor om en kyrka som dras djupare in i global politik.
Vatikanen, 8 maj 2025. Klockan 18.08 stod det klart att kardinal Robert Prevost från Chicago valts att efterträda Franciskus som påve och tagit namnet Leo XIV.
USA:s president Donald Trump var snabb med att gratulera på sitt officiella konto på Truth Social:
”Gratulerar kardinal Robert Francis Prevost, som just blivit vald till påve. Det är en sådan ära att han är den första amerikanska påven. Vilken spänning, och vilken stor ära för vårt land. Jag ser fram emot att möta påve Leo XIV. Det kommer att bli ett mycket meningsfullt ögonblick!”.
Trumpmotståndare på heliga stolen
Men firandet blev kortvarigt. Kort därefter började äldre inlägg från ett konto som pekas ut som Prevosts tidigare konto på X (tidigare Twitter) cirkulera, enligt Forbes. Där skrevs bland annat om Trumps gränspolitik:
”Ser du inte lidandet? Är ditt samvete inte stört?”.
Kontot har också delat kritik mot Trumps uttryck ”bad hombres” och ifrågasatt presidentens muslimförbud från 2017. Uttrycket ”bad hombres” myntades av Trump under presidentvalskampanjen 2016 och syftade på kriminella illegala invandrare från Mexiko och Latinamerika, som han lovade att stoppa genom hårdare gränskontroller och utvisningar.
Muslimförbudet, eller ”travel ban” som det officiellt kallades, infördes 2017 och innebar ett inreseförbud för personer från flera muslimska länder, med hänvisning till nationell säkerhet och terrorhot. Påven har tidigare delat inlägg som fördömer dessa åtgärder, vilket av kritiker ses som ett stöd för öppna gränser och en politisering av kyrkans röst i frågor som rör nationell suveränitet och säkerhet.
Traditionell i vissa frågor
Trots kritiken som riktats mot påve Leo XIV för hans kopplingar till globala agendor och vänsterliberal politik, har han också markerat vissa tydliga konservativa ståndpunkter. Framför allt gäller detta frågan om kvinnliga präster, där Leo XIV offentligt försvarat kyrkans tradition. I en tidigare intervju har han avfärdat idén om kvinnliga präster och kallat det en återvändsgränd för kyrkan.

Han har betonat att prästämbetet är förbehållet män enligt kyrkans apostoliska tradition, och har varnat för att öppna denna fråga skulle leda till splittring och urvattning av läran.
Leo XIV har också ett långt engagemang som missionär i Peru, där han arbetat med socialt utsatta grupper, inte genom politiska kampanjer utan genom praktisk själavård och kyrkans traditionella arbete. Detta har gett honom viss respekt inom konservativa katolska kretsar, som ser detta som ett bevis på hans vilja att tjäna kyrkan på klassiskt vis – genom bön, sakrament och mission.
Abort och könsideologi
Han har även hållit fast hårt vid kyrkans motstånd mot abort och har gett sitt uttalade stöd till grupper och manifestationer som tar ställning mot abort, rapporterar New York Post.
Han har även fördömt könsideologin (som bygger på att kön är en ”social konstruktion” och att alla själva ska få välja sin ”könsidentitet”) och motsatte sig kraftfullt planer på att införa det som en del i skolundervisningen i Peru. Detta motstånd var även centralt hos Franciskus mot slutet av dennes liv.
– Främjandet av könsideologin är förvirrande, eftersom den försöker skapa kön som inte existerar, har Leo XIV bland annat sagt om genusideologin.
Öppnar för globalistiska agendor
Samtidigt är det just hans politiska profil som skapat mest debatt. Leo XIV har uttryckt stöd för att kyrkan ska ”bygga broar” och ”föra dialog” med världen – uttryck som blivit kännetecken för den vänsterliberala kurs påve Franciskus inledde.
Leo XIV har öppnat för att låta lokala biskopar diskutera välsignelser av samkönade par, vilket många traditionella katoliker varnar för kan leda till att kyrkans morallära försvagas och anpassas efter västvärldens normupplösning. Han har också tydligt anslutit sig till Vatikanens klimatlinje, där han kräver ”globalt samarbete” och betonar att klimatförändringarna måste bekämpas som en kyrklig prioritet.
Baserat på hans uttalanden mot Trump rörande dennes invandringspolitik, så verkar han dela Franciskus väldigt liberala syn på massinvandring.
Frågan är nu om påve Leo XIV kommer att driva kyrkan tillbaka till sina andliga rötter eller om han – likt sin föregångare Franciskus – kommer fortsätta på en politiserad väg där kyrkan alltmer ses som ett verktyg för global politisk påverkan.




Mer än tvåtusen år efter sektledarens död fortsätter sekten, som via historieförfalskning, imperialism, tortyr, mord och krig, manipulerat sig till herravälde i västvärlden.
Ja de har mycket att stå till svars inför.
Dom kan börja med göra upp deras pedofiler.