Ökat antal säkerhetshot bland migranter – Vad gör myndigheterna?

Antalet personer som utgör ett säkerhetshot mot Sverige ökar i antal bland de migranter som tar sig till Sverige. Hur många är de egentligen och vad gör de ansvariga myndigheterna? Frihetsnytt har ställt frågan till Säpo och Migrationsverket. I synnerhet en sak väcker frågor.

Under 2023 ska Säpo ha avrått Migrationsverket från att ge 1 063 personer arbetstillstånd, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Orsaken är dessa bedömts utgöra ett säkerhetshot mot Sverige. Detta ska vara fem gånger fler än för några år sedan, rapporterar Sydsvenskan.

Så agerar myndigheterna

Enligt artikeln i Sydsvenskan är det Migrationsverket som kontaktar Säpo och ber dem att göra en bedömning av personen. De 1 063 personer som nämnts ovan är individer som Säpo har blivit ombedda att granska. Det är dock bara en liten del av alla som kommer till Sverige.

Enligt Sydsvenskan beviljade Migrationsverket 68 168 nya svenska medborgarskap och 102 139 uppehållstillstånd år 2023. Frihetsnytt kontaktade både Säpo och Migrationsverket för att få svar på hur god koll man egentligen har på dessa. Det är framförallt två lagar som styr den här hanteringen: utlänningslagen samt; lagen om särskild kontroll av utlänningar.

Migrationsverket skriver i ett mejlsvar att man har ett ”mycket nära samarbete” och kan upptäcka säkerhetshot som kommer till Sverige. En tjänstekvinna på Säpo berättar för Frihetsnytt att om Säpo upptäcker ett säkerhetshot kontaktar de Migrationsverket och kan föreslå att personen ska utvisas.

Men Sydsvenskan skriver att Säpo endast har ett inflytande över en liten andel av alla ärenden. Dessutom berättar både Säpo och Migrationsverket att det är den senare som fattar självständiga beslut.

Migrationsverket. Från och med den 1 december ska de nya reglerna för anhöriginvandring börja gälla. Foto: Migrationsverket/ Tomislav Stjepic
Migrationsverket. Från och med den 1 december ska de nya reglerna för anhöriginvandring börja gälla. Foto: Migrationsverket/ Tomislav Stjepic

Migrationsverket följer Säpos råd – för det mesta

Något som Frihetsnytt reagerar på i Sydsvenskans artikel är formuleringen: ”I de allra flesta fall följer Migrationsverket Säpos råd”.

Detta innebär alltså att det förekommer fall där Säpo har flaggat för att en person kan utgöra ett säkerhetshot, men att Migrationsverket inte följer deras råd om att utvisa personen. När Frihetsnytt frågar vad som skulle ligga till grund för att Migrationsverket inte skulle följa Säpos rekommendationer, ges inte ett tydligt svar (se hela mejlsvaret nedan).

Dock skriver man i mejlet att Migrationsverket alltid gör en egen bedömning om det finns tillräckligt med bevis för att en person utgör ett säkerhetshot. Noterbart är att personen som behandlas får bemöta påståendena från Säpo.

Är det så att det befinner sig ett säkerhetshot i Sverige och det föreligger verkställighetshinder mot att utvisa, då ingår det i vårt uppdrag att följa den personen. Exakt på vilket sätt vi bedriver det arbetet kan jag inte gå in på, berättar Säpokvinnan för Frihetsnytt.

Migrationsverkets fulla svar på frågan om åtgärder

Vilka åtgärder vidtar ni för att bedöma om en person utgör ett säkerhetshot?
"Vi uppfattar frågan som att den främst rör vilka bedömningar som görs för att kunna bedöma om en person utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. Säkerhetspolisen och Migrationsverket har ett mycket nära samarbete för att kunna upptäcka och hantera säkerhetshot i samtliga migrationsprocesser. Samarbetet framgår bland annat av Förordning (2019:502) med instruktion för Migrationsverket där det framgår att vår myndighet har ett särskilt uppdrag att bistå Säkerhetspolisen i dess verksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet och i frågor som rör terrorism. 
Av bland annat utlänningslagen framgår även att Säkerhetspolisen kan yttra sig till Migrationsverket och exempelvis föreslå att en ansökan om uppehållstillstånd avslås eller att en person utvisas. Migrationsverket gör alltid en självständig bedömning och avgör om den samlade utredning som finns (inklusive Säkerhetspolisens yttrande) medför att beviskraven kan anses uppfyllda. 
En noggrann muntlig utredning görs av oss och den enskilde har när det gäller utvisning även rätt till offentligt biträde som bistår honom eller henne med rättshjälp. Med hjälp av detta biträde har den enskilde möjlighet att både muntligt och skriftligt bemöta Säkerhetspolisens påståenden och framföra förklaringar och argument som talar mot de skäl som den myndigheten framför. 
Med det sagt är Säkerhetspolisen den expertmyndighet som är särskilt lämpad att bedöma om ett sådant hot föreligger – och deras yttrande (inom ramen för den lagstiftade remissordningen enligt utlänningslagen) väger naturligtvis mycket tungt. Migrationsverkets har en viktig roll att se till att utlänningen får komma till tals och bemöta påståenden från Säkerhetspolisen, att bedöma förutsättningarna för utvisning naturligtvis och verkställighet (inkl. verkställighetshinder) och att ta ställning till andra utlänningsrättsliga frågor i utvisningsärendet."
KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter