Efter flera år med skenande elpriser vill regeringen nu satsa stort på att bygga ny kärnkraft i Sverige. Målet är att elpriserna ska bli lägre och mer stabila – både för hushåll och företag. Men satsningen möter också kritik, eftersom staten ska gå in med hundratals miljarder kronor i lån till energibolagen. Och det kan innebära en liten extra kostnad för elkunderna.
Krafttag efter elkaoset
På en pressträff den 27 mars berättade energiminister Ebba Busch (KD), finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet, samt Cecilia Rönn, Liberalernas (L) ekonomisk-politiska talesperson, om planerna.
Fyra nya kärnkraftsreaktorer ska byggas. För att klara finansieringen ska staten erbjuda förmånliga lån till bolagen som bygger. Kostnaden för bygget beräknas till minst 400 miljarder kronor. Staten står för det mesta, men bolagen måste också själva skjuta till pengar.
Enligt regeringen är detta nödvändigt. De menar att elmarknaden är i obalans, och att bristen på stabil el gör att priserna går som en berg- och dalbana. Det gör det svårt både för hushåll att planera sin ekonomi – och för företag att våga investera.
– El ska inte vara en lyx – det ska vara en självklarhet, sade Busch.
Billigare lån – nyckeln till att bygga reaktorer
Att bygga ett kärnkraftverk kräver enorma summor pengar. För ett privat bolag är det inte bara svårt att få ihop kapitalet – det är också mycket dyrt att låna så stora belopp på marknaden.
Därför vill regeringen att staten ska låna upp pengarna till låg ränta, och sedan låna vidare till kraftbolagen.
– Det handlar om att undvika att man måste låna till 10–15 procents ränta, när staten kan låna till 2 procent, sade Wykman.
Regeringen menar att detta är ett sätt att sänka de totala kostnaderna för att bygga ny kärnkraft – och i slutändan även elpriserna för hushållen.
Så mycket kan det kosta dig
För att göra kärnkraftsprojekten mer lönsamma ingår också ett så kallat prissäkringsavtal. Det innebär att staten garanterar ett visst minimipris för elen – enligt tidigare utredning 80 öre per kilowattimme – under 40 år. Om marknadspriset blir lägre får bolagen mellanskillnaden från staten. Om priset är högre, betalar de tillbaka överskottet.
För att finansiera det här kan elkunderna behöva betala en mindre avgift. Regeringens räkneexempel visar att det kan röra sig om ungefär 50 kronor extra i månaden för en villaägare. För en restaurang handlar det om 150 kronor, och för ett mindre jordbruk eller en industri cirka 500 kronor.
– Jag tror att många kan tänka sig att betala några tiotals kronor mer i en prissäkring mot att vi har mer garanterad el i systemet, sade Busch.
Byggstart inom några år
Från och med 1 augusti kan energibolag börja ansöka om att ta del av programmet. Regeringen hoppas att bygget av nya reaktorer kan starta inom några år. Exakt hur mycket staten kommer att låna ut avgörs i höstens budgetproposition. Då blir det också tydligt hur finansieringen ska se ut i detalj.
Trots att flera experter och partier varnat för riskerna med modellen, är regeringen tydlig: Sverige måste åter bli en kärnkraftsnation. Ett land med stabil el, låga utsläpp – och rimliga elräkningar.
Den här regeringen verkar bli allt virrigare. Om ett tag vill den nog satsa på vindsnurrorna igen?! O hur blir det med solpanelerna som EU bestämt ska finnas på varje offentlig byggnad?
Men kärnkraft är bra
Regeringen vill nu visa handlingskraft med detta med kärnkraft för att lugna ner folket inför valet nästa år. Den vet ju att det är viktigt för folk med elen. Men de skjuter o har hela tiden skjutit viktiga beslut framför sig. Törs inte bestämma för vad säger deras uppdragsgivare WEF- EU.
Ok.
Ta hit Sydkoreanska tekniker så bygger dom modulära kraftverk på 2-3 år.
Jalla, bara att ta pengarna från SIDA bedrägerierna.
Elproduktionen skulle inte få drivas av privata företag som tar ut oskäliga el-och nätavgifter som skiljer stort mellan företagen utan detta skulle drivas i statlig regi och priset vara detsamma oavsett var man bor.