Detta är en debatt-artikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Vänstern är inte längre vänster – har lurats att springa globalismens ärende
En del boktitlar borde anmälas till konsumentombudsmannen för falsk marknadsföring. Det gäller inte minst boken ”Folk och vilja – ett försvar av demokratin i vår tid”, skriven av de två filosofiprofessorerna Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö (Fri Tanke, 2020).
Det är knappast något försvar av demokratin som presenteras. För att rädda demokratin i en värld dominerad av globala storföretag och finansflöden föreslår nämligen Tersman och Tännsjö att vi ska överge de nationella demokratierna och istället införa ett folkvalt parlament inom FN:s ramar. Världens befolkning ska med andra ord välja ett enda parlament som ska ges ”suveräniteten” i världen. Det är hos detta globala parlament som den absoluta makten ska ligga, även om parlamentet ibland kan delegera politiska beslut nedåt till nationell, regional eller lokal nivå. Följdriktigt, menar även Tersman och Tännsjö, att även det statliga våldsmonopolet ska flyttas uppåt till denna globala stat och att alla länder därför ska avväpnas.
Tersman och Tännsjö är medvetna om det storslagna i sina planer och ger därför en generös tidsrymd på 100 år för att förverkliga den globala statens fullbordan. Torbjörn Tännsjö är dock mer otålig än sin kollega. Han anser att en sådan process måste påskyndas genom att vi först upprättar en ”global despoti”. Historiens hårdföra statsbyggare – professorerna nämner den svenske statsbyggaren Gustav Vasa – ska nu återuppstå. Fast på global nivå och allra helst med hela planeten Tellus våldskapital samlad på egen ficka.
Låter det som ett försvar av demokratin? Knappast! Alldeles oavsett om vi lämnar Tännsjös ”globala despoti” därhän och nöjer oss med Tersmans mer moderata linje om en ”global demokrati”, så är det demokratins död vi får presenterat för oss. I varje fall om vi med begreppet demokrati accepterar demokratiteoretikern Robert A. Dahls fem kriterier för ett demokratiskt politiskt system:
- Effektivt deltagande, det vill säga att medborgarna ska kunna framföra sina önskemål och debattera frågorna.
- Jämlik rösträtt till de avgörande maktinstitutionerna.
- Upplyst förståelse, det vill säga medborgarna ska vara och ges möjlighet att vara insatta i de politiska frågorna.
- Medborgarna ska kunna kontrollera agendan/dagordningen i den politiska debatten.
- Inkludering, det vill säga jämlikheten ska gälla alla medborgare i staten, inga grupper ska stå utanför.
Inte ens om det rådde hundraprocentigt valdeltagande bland alla de miljarder människor som ska rösta till Tersmans och Tännsjös globala parlament skulle en enda av dessa punkter kunna uppfyllas. Inte i den konkreta verkligheten.
Var och en förstår att dessa globalistiska spekulationer är utopiska. Det är omöjligt att förverkliga projektet i den faktiska världen utanför professorsrummen i Umeå och Stockholm. Men det innebär inte att vi bara kan skratta åt tokerierna.
För det första har det ofta påståtts vara en konspirationsteori att det finns krafter som förespråkar och arbetar för att ersätta dagens nationella demokratier med globala institutioner. Tersman och Tännsjö är alldeles klara och tydliga med hur de vill se framtidens politiska system och att de ser det som progressivt och rent av demokratiskt att flytta makt från de enda demokratiska institutioner som vi för tillfället har till övernationella institutioner i hopp om att om si så där ett sekel ha kunnat skapa ett globalt parlament.
Nu är varken Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö några direkta makthavare. Men de är inte ensamma om dessa tankegångar, som lever inom politik, akademi, media, kulturliv och näringsliv. Och bara för att det är utopiskt att tro att det skulle vara möjligt med ett fullständigt förverkligande av professorernas globala vision, gör inte dessa globalistiska tankegångar mindre farliga.
Faran ligger nämligen i den acceptans gentemot angrepp på dagens demokratiska institutioner, principer och praktiker som kommer ur den utopiska framtidsvisionen. Personer som omfattar Tersmans och Tännsjös tankevärld bör i logikens namn vara beredda att acceptera snart sagt varje maktförflyttning uppåt. Det är både positivt och progressivt att flytta makt bort från de nationella folkvalda församlingarna. De som dessutom har förståelse för Tännsjös despotism bör inte heller se några problem med att denna maktförskjutning görs med kommandometoder från övernationella institutioner.
Foto: Wikipedia/ Proletären, Kommunsitiska Partiet
Jag som står till vänster enligt den gamla politiska höger-vänster-skalan blir närmast mörkrädd när jag hör professorerna framställer sin djupt antidemokratiska politiska vision som ”vänsterpolitik”. Begreppet vänster uppkom vid franska revolutionen för att beteckna de som satt till vänster i franska folkförsamlingen och som ville ersätta despotism och kungamakt med demokrati och folkstyre.
Men tiderna förändras och de politiska motsättningarna öppnar både nya fronter och hittar nya begrepp för att samla och klargöra dessa fronter. En sak är dock säker, Tersman och Tännsjö har skrivit en klar och tydlig stridsskrift för den sida som jag för egen del vet att jag aldrig i livet kommer att stå på. Hur fronten kommer att se ut för oss som vill försvara de demokratiska landvinningarna återstår att se. På vilken sida människor står på kommer att utkristalliseras varje gång nya utspel och förslag presenteras eller smygs igenom för att flytta makt uppåt och bort från svenska folket.
Den 20 augusti kommer jag att delta på Svenska Bokmässan. Det är ett viktigt arrangemang som samlar människor från hela den gamla politiska höger-vänster-skalan för att bryta åsikter och samtala om hur vi kan bygga en demokratisk front.
Skribent: Robert Mathiasson
