onsdag, 30 november

Stefan Torssell: Yttrandefriheten lever ojämlikt

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. 
Hos oss får alla åsikter komma till tals, oavsett hur obekvämt det är. Vi står för riktig yttrandefrihet.

Att diskutera Muhammed

För några år sedan hade jag en muslimsk vän. Han kom förbi ibland och vi drack te i min trädgård. Så flyttade han ungefär tio mil och bjöd mig att besöka honom. Han hade samtidigt bjudit in en annan god vän, en aktivt troende kristen och intellektuell.

Muslimen lyssnade nyfiket på vår diskussion. Den kristne kunde sin kyrkohistoria. Vid desserten frågade jag min muslimske vän om han i sitt forna hemland kunde diskutera islam lika öppet som vi hade diskuterat kristendomen. Jodå, de hade ofta diskuterat islam i moskén.

Men fick han ifrågasätta legenderna kring Muhammed på samma vis som jag diskuterade Jesus?
Han stirrade på mig. Tyst. Förskräckt.
Nej, det var aldrig någon som gjorde.
”Vad skulle hända då?” undrade jag.
”Det är ingen som gör”, upprepade han.

Han sa inget mer, men hans kroppsspråk uttryckte förvirring. Han verkade aldrig ens ha tänkt tanken.

Diskussion om diskussionen, inte sakfrågan

Jag hade för ett decennium sedan ett par goda svenska vänner, intellektuella världsmedborgare. Greta skulle inte hinna summera alla koldioxidmolekyler de lämnade efter sig i sin färd jorden runt för att göra världen bättre.

Vi diskuterade den begränsade åsiktsfriheten. Mina flygande vänner kunde inte ens förstå frågan.

”Men vi diskuterar ju invandringen varje dag”, fick jag till svar.

”Nej”, svarade jag, ”Vi diskuterar debatten om invandringen. Om någon vill problematisera invandringen så handlar diskussionen om huruvida man har rätt att uttrycka sig så.”

Debatten handlade om att man inte skulle diskutera flyktingsmuggling, arbetslöshet, kulturkrockar och andra händelser kring invandringen.

Så den muslimska åsiktskorridoren att inte få diskutera Muhammed påminner väldigt mycket om 2010-talets svenska åsiktskorridor. Man fick diskutera Muhammed och invandringen så mycket man orkade, men inte ifrågasätta.

Svensk yttrandefrihet – en ”negativ” frihet

I tio år arbetade jag till och från med en bok om Estonia. 852 människor dog. Yttrandefrihet har jag. Åsiktsfrihet likaså. Men den svenska åsiktsfriheten är ingen allomfattande rättighet. Det är en negativ rättighet. Den yttrandefrihet vi har i Sverige är i förhållande till staten. Yttrandefriheten talar om vad staten inte får göra eller hindra. Det är alltså en negativ frihet.

Men svensk yttrandefrihet medför ingen rättighet att yttra sig eller att föra fram åsikter. Sveriges television har ingen skyldighet att lyfta fram alla åsikter i en fråga. En förening har rätt att utestänga vissa åsikter. Den Svenska Bokmässan i Göteborg har rätt att neka vissa författare och vissa åsikter tillträde.

Den svenska yttrandefriheten begränsas alltså till individens rätt gentemot staten och staten får inte hindra någon att yttra sig. Men staten har ingen skyldighet att se till att alla får yttra sig. Eftersom alla arenor, alla scener, alla mässor, alla försäljningslokaler, alla tidningar, alla tidskrifter drivs av företag eller koncerner så är det enskilda ägare som avgör vad som får sägas och vad som får tryckas. Organisationstillhörighet eller gott om pengar har blivit en förutsättning för att kunna föra fram nya åsikter.

Jag har exempelvis blivit stoppad av Malmö stadsbibliotek och Halmstad högskola att berätta om Estonia, trots att vi hade en preliminär överenskommelse. Återigen – yttrandefrihet innebär inte samma sak som yttranderätt.

Ett bibliotek vägrade att ta in min bok ända tills ordföranden i biblioteksstyrelsen grep in. Under senare år har allt fler verksamheter övergått till NGOs, Non Governmental Organization, (Icke statliga organisationer). Staten kan stödja dessa organisationer ekonomiskt. Eftersom yttrandefriheten enbart är kopplad till staten så kan dessa hindra yttrandefriheten precis hur mycket de vill. Avstängningen av Donald Trump från Twitter och avstängningen av SwebbTV och Exakt24 från Youtube är lysande exempel på hur yttrandefriheten kan begränsas. Likaså försöket till avstängning av Nya Tider och AlternaMedia från Bokmässan i Göteborg 2016. Ett kontrakt var redan skrivet så det var först året därpå som avstängningen kunde genomföras.

Yttrandefrihet behöver nödvändigtvis inte vara en fråga om juridik. Ibland utvecklar mänskligheten sedvänjor på en hög civilisatorisk nivå. Man hälsar på varandra, är artiga, behandlar andra med värdighet. Man lyssnar på andras argument. Även motståndares böcker låter man trycka. Bakomliggande faktorer till en sådan kultur kan handla om uppfostran och även goda medmänskliga traditioner. Kanske också förnuft.

Negativ situation i Sverige – positiv utveckling

På den nivån befinner sig tyvärr inte det nuvarande Sverige. Sedan 1970-talet har det funnits en vänsterdominans i vårt land. Det sägs att ett mått på ett lands civilisatoriska nivå är hur man behandlar barn och gamla. Båda dessa grupper har fått hårdare villkor. Ett annat mått är den enskilda människans samhälleliga friheter. Där har utestängandet blivit allt tydligare. Att utestänga andra från lika villkor är något som alltid har tilltalat kommunister, socialister och andra totalitära grupper. Där vänstern styr tenderar ordet alltid att begränsas. Och tyvärr efterföljs det också av en råbarkad oförskämdhetskultur.

Som en motvikt har alternativa medier fullkomligt exploderat under de senaste åren. De intelligenta samtalen, de spännande tankarna, de nya fräscha åsikterna finns nu inom de alternativa medierna.

Och så självklart har också den konkurrerande Svenska Bok- & Mediemässan startats. Hundratusentals svenskar söker sig numera till de alternativa medierna och efterfrågan bara ökar. Det är lätt att förstå varför. Det är en växande protest mot det allt hårdare medieklimatet i Sverige.

Skribent: Stefan Torssell

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

00:06:04

Svensk ekonomi i uppförsbacke

- Annons -

Liknande artiklar