Benskörhet är ett ökande problem i hela industrivärlden, och ett farligt tillstånd att råka ut för benbrott i. En svensk studie vid Lunds universitet tar nu hjälp från alla möjliga kunskapsområden för att öka vårdens chans att förutse och förebygga benbrott hos bensköra.
Benskörhet kommer till viss del med ålder, men har blivit ett ökande problem som sticker ut, framför allt kanske i Sverige. Sverige har 5,6 procent bensköra, en siffra som sammanfaller med undersökta EU-länders motsvarande siffra, men har i stället benskörhetsrelaterade frakturer med incidens på 168 dödsfall per 100 000 invånare och år på grund av benfrakturer, en siffra som ligger klart över EU:s motsvarande genomsnitt på 116.
Benbrott på grund av benskörhet är förstås ett stort lidande för drabbade och anhöriga, och kostade vården 23 miljarder kronor budgetåret 2019. 24 procent av bensköra som också drabbades av benfraktur dog inom ett år, allt enligt en svensk studie från Lunds universitet som nu publiceras, med både betänklig statistik och nyheter om möjligheterna att förutse och förebygga benskörhet och benskörhetsproblem.
Studien
Studien arbetar med ett brett anslag och ger möjlighet att dra slutsatser om 3D-förhållanden i benstruktur utifrån 2D-bilder med röntgenteknik. Data från cirka 2000 personer ingår. Studien använder finita elementmetoden, en metodik som normalt används i samband med hållfasthetsberäkningar och liknande.
Studien lovar möjlighet att upptäcka många fler patienter i farozonen med gryende benskörhet, så att de kan få förebyggande hjälp innan det farliga händer. Framför allt den farliga varianten höftfraktur kommer att kunna förutses på ett annat sätt. Det är goda nyheter inte minst för Sveriges många bensköra äldre.
