Valdagen är över – men maktkampen har bara börjat. Från de sista rösterna till risken för extraval väntar flera datum som kan avgöra vem som får styra Sverige.
Det jämna valet har lämnat regeringsfrågan öppen. Omkring 33 000 röster skilde blocken på måndagseftermiddagen, samtidigt som röster fortfarande återstår att räkna.
16 september: Första rysaren
På onsdag börjar kommunernas valnämnder räkna utrikesröster och sena förtidsröster. Vid förra valet omfattade de så kallade onsdagsrösterna över 200 000 röster.
Länsstyrelserna brukar ha räknat färdigt omkring en vecka efter valet. Därefter fastställs mandatfördelningen och vilka som tar plats i riksdagen.
28 september: Riksdagen samlas
Den 28 september samlas de nyvalda riksdagsledamöterna och väljer talman. Dagen därpå öppnar riksdagen sitt nya arbetsår – och talmannen kan föreslå en ny statsminister.
12 oktober: Här avgör nej-rösterna
Senast den 12 oktober måste talmannen ha presenterat minst en statsministerkandidat. Men kandidaten behöver inte få uttryckligt stöd av en majoritet – det avgörande är hur många som aktivt röstar nej.
För att stoppa kandidaten krävs minst 175 nej-röster. Om exempelvis 165 röstar ja, 174 nej och tio avstår eller är frånvarande blir kandidaten ändå godkänd. Det öppnar för regeringar som tolereras av partier utan att dessa behöver rösta ja.
Om fyra statsministerförslag faller väntar extraval. Därmed kan några få mandat eller nedlagda röster bli helt avgörande för regeringsmakten.
12 november: Budgeten väntar
Senast den 12 november ska höstens budget presenteras.
Valdagen var alltså bara början. Nu väntar veckor där Sveriges regering och politiska kurs ska avgöras.
Landsförräderiet fortsätter på samma vis. Och i nästa val har man förmodligen inte ändrat valsystemet något alls, trots att det finns modeller för att iaf minska något på risken för valfusk.
Allt är en teater där folket sitter på Svarte Petter, och sittande etablissemang kommer på alla sätt att se till att Svarte Petter stannar i knät på folket!