George Orwells böcker har fått en viktig betydelse för den som vill förstå den pågående samhällsutvecklingen. En av hans främsta böcker, Djurfarmen, skildrar hur lätt en förtryckande makt kan ersättas av en ny, ofta dold av vackra ord. Den 17 augusti 1945 publicerades den för första gången.
Den brittiske författaren George Orwell har bidragit till flera ord och uttryck som idag används för att beskriva hur den rådande makten försöker säkra sin kontroll över befolkningen. Genom 1984, en mörk framtidsskildring där befolkningen lever under total kontroll och övervakning, har ord som ”tankepolis”, ”tankebrott”, ”sanningsministerium” och ”minneshål” etablerats som politiska begrepp.
Orwells andra storverk, Djurfarmen, innehåller inte lika många nya ord som 1984, men den fungerar som ett referensverk för fina, men hycklande och tomma ord. Uttrycket ”Alla djur är lika mycket värda, men vissa är mer värda än andra” etablerades med boken, vilket används för att peka ut hyckleriet med dagens syn på jämställdhet och mångkultur, där grupper som heterosexuella, vita och män aktivt trycks ned, trots pratet om allas lika värde.
I samband med den liberale profilen Carl B Hamiltons uttalande om att judar inte skulle kritiseras på samma sätt som muslimer, gjorde Frihetsnytts politiske kommentator Tobbe Larsson en liknelse med just det citatet ur boken.
Attack mot kommunismen
Orwell var en uttalad socialist och sympatiserade med Sovjetunionen. Men allt kastades över ända när han deltog på den republikanska sidan i spanska inbördeskriget (1936-39) och såg hur den kommunistiska rörelsen, som styrdes från Sovjet, bekämpade andra socialistiska grupperingar.
Den stalinistiska sovjetkommunismen kom att bli den främsta inspirationskällan för de destruktiva krafter som skildras i Djurfarmen och 1984. Just Djurfarmen blev en svidande kritik mot utvecklingen som följde på ryska revolutionen 1917. Löftena om frihet och jämlikhet mellan klasserna, resulterade i ett av de mest förtryckande samhällssystem som någonsin existerat.
Bokens huvudskurk, grisen Napoleon (som är en tydlig referens till Josef Stalin), utnyttjar det tomrum som uppstått i makten på bondgården, efter att djuren jagat bort bonden, Mr Jones. Med falska löften om att de bygger en bättre tillvaro, utnyttjar Napoleon de övriga djurens arbetskraft och slår brutalt ned på all kritik och rensar ut dem som inte kan jobba.
Brittiskt och amerikanskt krypande för Sovjet
Orwell skrev boken 1944, under andra världskriget med titeln A fairy story (sv. ”En saga”), men inget förlag ville ge ut den, enligt British Library. Orsaken var att man inte ville publicera något som kunde reta upp Sovjetunionen, som Storbritannien var allierat med gentemot Tyskland. Orwell själv noterade att inget förlag ville ge ut boken under kriget, samt att antisovjetiska verk skyddes som pesten av etablissemanget.
När han sedan fick den utgiven den 17 augusti 1945, kort efter Japans kapitulation och det definitiva slutet på andra världskriget, var det fortfarande ett känsligt läge. En ukrainsk översättning, som trycktes i Tyskland, ska ha konfiskerats av de amerikanska ockupationsstyrkorna, som lämnade över kopiorna till de sovjetiska myndigheterna för att förstöras.
1954, fyra år efter Orwells död, hade kalla kriget inletts och kritik mot sovjetkommunismen var nu välkommet. Det året filmatiserades boken som en tecknad film, vilken finns att se i sin helhet nedan (via Youtube).
