Trendbrottet – så ser svenskarnas ekonomi ut inför julfirandet

Efter att ha minskat tre år i rad, ökar svenskarnas julbudget igen. Ökningen från fjolårets julfirande är påtaglig och kompenserar dessutom för de stigande livsmedelspriserna med god marginal. Detta visar Nordeas julundersökning som genomförts av Verian.

Det är första året sedan rekordåret 2020, som svenskarna lägger mer pengar på julen. Ökningen förklaras främst av en inbromsad inflation och räntesänkningar från Riksbanken som gör att hushållen har mer pengar att röra sig med. Detta säger Nordeas privatekonom Anders Stenkrona i ett pressmeddelande.

En tvåsiffrig ökning

Inför årets julfirande har svenskarnas julbudget ökat till 6769 kronor, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med julen 2023, då den låg på 5972 kronor. Av denna summa väntas julklapparna utgöra 3865 kronor, som är nio procent högre än fjolårets julklappsbudget (3544 kronor).

Bland de utgifter som ökat mest från i fjol hör julmat och julgran, vilka ökat med 20 procent, från 2428 till 2904 kronor i genomsnitt. Det finns dock stora regionala skillnader då prisläget skiljer sig stort över hela landet.

Stockholm i topp

Ganska oväntat är det huvudstadsborna som spenderar mest på julen, med ett genomsnitt på 7380 kronor, vilket är nio procent över genomsnittet. I Sydsverige¹ kommer det däremot att spenderas minst (5867 kronor), eller 13 procent under snittet. En orsak bakom södra Sveriges lägre budget kan vara regionens betydligt högre energipriser (inte minst elpriset).

Bland svenskarna som lägger mer pengar på årets julfirande uppger 56 procent av de svarande att det kommer lägga mer pengar på sådant som bidrar till julstämningen. Till exempel mer julpynt, bättre julmat och finare julgran².

Samtidigt har priset för julmaten gått upp med sex procent sedan förra julen, vilket Frihetsnytt skrev om nyligen. Räknar man med denna prisökning betyder det fortfarande att svenskarna har mer pengar att röra sig med denna jul, vilket är glädjande efter de senaste årens minskning.

1. Vad som omfattar Sydsverige framgår inte i pressmeddelandet. En gissning är att det skulle kunna omfatta de fyra sydligaste landskapen (Blekinge, Skåne, Halland, och Småland) eller den meteorologiska zonen som kallas för Götaland. [↩]
2. Bland de svenskar som kommer spendera mindre på året julfirande, svarar däremot 55 procent av de svarande att de bland annat kommer lägga mindre pengar på det som bidrar till den allmänna julstämningen. [↩]