Fäbodveckan 2026 växer i både omfattning och intresse. Under sommaren öppnar fäbodar i Gävleborg, Jämtland och Dalarna sina dörrar för besökare som vill uppleva traditionellt jordbruk, lokal matproduktion och kunskaper som hållit landsbygden levande i generationer.
Planeringen inför årets Fäbodvecka är i full gång och arrangörerna räknar med ett omfattande program för både barn och vuxna. Fäbodveckan inleds i Gävleborg den 28 juni och pågår till 5 juli, samtidigt som Jämtland arrangerar sin vecka mellan den 29 juni och 5 juli. I Dalarna genomförs aktiviteterna mellan den 13 och 20 juli.
Besökare kommer att kunna delta i allt från kulningskurser och slåtter med häst till vandringar, konserter, berättarvisningar och traditionell ost- och smörtillverkning på levande fäbodar.
Fäbodar är små jordbruksplatser i skogs- och fjällområden där djuren traditionellt fördes på sommarbete. Under sommarmånaderna bodde fäbodbrukare på plats och tillverkade bland annat ost, smör och messmör av mjölken. Fäbodsystemet har i århundraden varit en viktig del av Sveriges livsmedelsförsörjning och bidragit till att hålla landskapet öppet samtidigt som det bevarat en rik biologisk mångfald.
Traditioner som stärker beredskapen
Länsstyrelserna lyfter fram att veckan inte bara handlar om kulturarv. Traditionella metoder för matproduktion och djurhållning beskrivs också som kunskaper som kan bidra till att stärka den civila beredskapen. Samtidigt uppmärksammas biologisk mångfald, lokala traditioner och småskalig livsmedelsproduktion.
Nytt inslag lockar fler
En nyhet för 2026 är en stickvandring inspirerad av historiska fäbodpigors vardag. Enligt Förbundet Svensk Fäbodkultur stickade kvinnorna ofta medan de följde djuren på skogsbete – att gå tomhänt ansågs inte höra till vardagen.
Växande intresse
Fäbodkulturen lockar enligt arrangörerna allt fler besökare. Genom öppna fäbodar, lokalt mathantverk och praktiska kurser får fler möjlighet att ta del av kunskaper som har format Sveriges landsbygd i århundraden och som fortfarande hålls levande av dagens fäbodbrukare.
Fäbodarna har ju mer eller mindre eliminerats p.g.a Samerna och deras ”Renbetesområden”. Som kommer längre och längre söderut. Snart är det väl renar i huvudstaden också. Vet en sak: ”Samer är ALDRIG nöjda”.
De har JaktRÄTT, som de säljer dyrt. Detsamma ”händer” med fiskeRÄTT som de säljer dyrt OCH de har DESSUTOM Mark RÄTT. Vad ska den vanliga norrlänningen leva av???
Jag tror att Samerna har en tredjedel av hela Sveriges yta som ”Markrätt”. Har en vanlig Norrlänning rätt att äga några renar i dessa proportioner som Samerna har??
De transporterade renar på tåg ner till Dalarna. Och fäbodarna i fjällnära områden förintades. Samerna ville ha ”Renbetesområden”.
”Lagar som delar människor efter börd bortglömda
Rennäringslagen är ett tydligt exempel på lagstadgad diskriminering. Endast personer av viss samisk härkomst har rätt att bedriva rennäring, vilket också ger exklusiva rättigheter till mark och vatten. Detta sker regelmässigt på bekostnad av andra folkgrupper med minst lika lång, och i många fall längre, historisk förankring i området – inklusive samer utanför rennäringen.
Länsstyrelsernas rennäringsdelegationer och Samefonden förstärker denna ordning genom beslut där etnicitet och näring är avgörande. Det handlar inte om kulturbevarande, utan om institutionaliserad särbehandling.”
Källa: Nya Tider