En traditionell midsommar i Sverige är något av det det mest stämningsfulla man kan uppleva. Men vad är bakgrunden till sommarfesten midsommar och är midsommarnatten på riktigt magisk?
Midsommarfirandet kopplades under 1800-talet ihop med den kyrkohögtid som hedrar Johannes Döpare. Johannes Döparens dag infaller den 24 juni, vilket var det datum då midsommar firades fram till och med 1952. Därefter beslöt man att högtiden istället skulle hållas på den fredag som infaller mellan den 20 till 26 juni. Detta motiverades av att bättre passa arbetsveckan och industrisemestern men kan även ha sin grund i det redan pågående bortkopplandet från kyrkan.
En av de äldsta traditionerna
Midsommar tillhör en av Skandinaviens äldsta traditioner och de första beläggen på midsommarfirande härstammar från 1500-talet, även om det antagligen dök upp redan när vi kristnades. Vi vet dock ganska lite om det tidigaste firandet, enligt Nordiska muséet.
Dagens sätt att fira härstammar från mitten av 1800-talet. Då lanserade den tidens medelklass ett firande med dans kring en midsommarstång i form av ett lövat kors. Innan dess var det vanligen fråga om en lövad stång, ibland med ringar runt stammen. Majstång var en vanlig benämning fram till 1970- och 1980-talen. Att ”maja” betyder att pryda och löva och syftar på att midsommarstången kläds med skir grönska för att uttrycka sitt hopp om en god sådd och skörd.
Midsommaren brukar markera vändningen för ljuset, även om sommarsolståndet infaller den 21 juni, och är den ljusaste tidpunkten på året hos oss. Under bondesamhället firades midsommar som sommarhalvårets höjdpunkt med festligheter men även med inslag av magi och mystik.
En magisk natt
Midsommarnatten var en magisk natt i bondesamhällets folktro. Övernaturliga krafter och väsen var i rörelse, så det gällde att vara försiktig. Häxor och troll var särskilt aktiva under midsommar och att alla varelser, även djuren, kunde tala under midsommarnatten.
Men man kunde också använda sig av magin för att förutspå framtiden. Tre frågor var centrala, berättar Tora Wall på Nordiska muséet; vilka som skulle dö, vilka som skulle gifta sig och hur skörden skulle bli under det kommande året.
En av dessa inslag som lever kvar än idag, är att ogifta flickor som i drömmen på midsommarnatten vill se sin tillkommande, ska plocka sju (eller nio) sorters blommor att placera under huvudkudden. Få är väl de flickor än idag som inte har provat detta knep.
En annan folkloristisk tradition var att gå årsgång. Då skulle man på fastande mage och under tystnad gå motsols tre gånger runt en eller flera kyrkor och därefter på vägen hem skulle man komma att få uppleva syner eller ljud som berättade om händelser som skulle inträffa under det kommande året. Det kunde vara både begravningståg och bröllopsföljen. Denna ritual var vanlig även under julen.
Om man ville förvissa sig om att hålla sig stark och frisk under det kommande året rekommenderades att rulla sig naken, eller åtminstone gå barfota, i daggen som föll när midsommarnatten övergick i gryning. Denna magiska dagg samlades också för att bota sjukdomar och för att få bröd och öl att jäsa ordentligt.
För den spänstige kan det vara värt att pröva att hoppa över sju gärdsgårdar då det ger god hälsa, god skörd eller rikedom.
Men det fanns fler magiska ritualer än dessa som ni med fördel kan läsa om här.
Missa inte att gå ut i natten
Oavsett om ni tänker ge er ut och testa något av alla de magiska knepen som midsommarnatten bjuder, eller ej, så kan det sannolikt bli intressant att sätta sig antingen på en höjd ovan en dalsänka, vid en gärdsgård eller intill en kyrka för att se vad andra människor hittar på denna magiska natt.
Vi på redaktionen önskar alla våra fantastiska läsare en riktigt fin midsommar.
