I Finansinspektionens (FI) senaste bolånerapport framgår det att antalet nya bolånetagare under 2023 var avsevärt färre än året innan (2022), samtidigt som hushållen generellt köpte mindre bostäder och lånade mindre pengar. Trots att utlåningen stannat av är hushållens totala skuldsättning fortsatt kvar på en hög nivå.
Ekonomiska läget påverkar
Den rådande lågkonjunkturen i svensk ekonomi har satt sina spår i hushållens plånböcker. Inflationen under 2023 var fortsatt hög, samtidigt som bolåneräntorna fortsatte att stiga och är kvar på samma höga nivåer som 2008. Fast räntan väntas sjunka något framöver kommer den – enligt de flesta bedömare – inte att återgå till den låga nivå som rådde fram till 2022.
Enligt bolånerapporten påverkas även bostadsmarknaden av förändringarna då läget är avvaktande och antalet försäljningar fortsatt lågt.
FI:s generaldirektör, Daniel Barr, säger att bostadsköparna idag får lägga en större del av inkomsten på ränteutgifter jämfört med åren innan, något som påverkar hushållens låneförmåga. Trots utlåningen till hushållen har stannat av är deras totala skuldsättning fortsatt på en hög nivå.
Färre med stora skulder
Antalet hushåll som tagit ett nytt bolån minskat avsevärt, från 25 000 hösten 2022 till 16 000 året därpå (2023) enligt det så kallade stickprovet – som följer nyutlåningens utveckling. De hushåll som tog ett nytt bolån och amorterade lade – efter ränteavdrag – i genomsnitt 18 procent av sin disponibla inkomst på räntor och amorteringar1.
Samtidigt hade de kraftigt skuldsatta hushållen – det vill säga hushållen med bolån som överstiger 4,5 gånger årsinkomsten – minskat från nio procent 2022 till fem procent 2023. Det innebär att både den genomsnittliga skuldkvoten och andelen kraftigt skuldsatta hushåll var tillbaka på ungefär samma nivå som 2018, när det skärpta amorteringskravet infördes.
Ventil som fungerat
Något som Daniel Barr tror har bidragit till de lägre siffrorna är den så kallade ventilen i amorteringskravet. Enligt denna har banken möjlighet att låta en bolånetagare avstå från amorteringar under en period om särskilda skäl finns.
Han säger att ventilen kan innebära en stor lättnad under en period för de som tillfälligt förlorar en stor del av sin inkomst, särskilt i tider när hushållens samlade kostnader stiger och sårbarheten för förändringar ökar.
- Det är en ökning med ungefär sju procentenheter jämfört med åren 2017 – 2021 när räntorna var lägre. Var tionde hushåll lade under 2023 minst 28 procent av sin disponibla inkomst på ränta och amorteringar. [↩]
Den som står i skuld är icke fri.