Analys: Vad ska hända med Ukraina?

Ukrainas offensiv mot utbrytarrepublikerna och Ryssland har blivit uppskjuten två gånger. Vad händer om den uteblir eller misslyckas? Frihetsnytt undersöker hur resonemangen går i rysk massmedia.

Kampen i Ukraina pågår fortfarande bara i de östra, ryskspråkiga delarna. Redan 2014 bröt sig dessa ur Ukraina och har sedan dess, efter folkomröstningar, anslutit sig till Ryssland. Man kunde tänka sig att fred kunde slutas genom att Ukraina accepterar en ny gränsdragning längs språkgränsen eller efter regionvisa folkomröstningar, som föreslagits av Elon Musk.

Dessvärre är det uppenbart att Ryssland inte kommer att nöja sig med att få behålla Donbass och Krim. Ett grundproblem för Ryssland har från första början varit att nuvarande regim i Kiev är så fientligt inställd som den är. Den ryska ledningen tror inte att en fredsuppgörelse med sittande makthavare kommer att hålla särskilt länge. För att få lugn och ro anser man sig behöva det som amerikanerna brukar kalla ”regime change”.

Även Ukraina är ointresserat av fredsförhandlingar. Istället söker man ett militärt avgörande genom en planerad storoffensiv mot de omtvistade områdena. Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal sade nyligen att motoffensiven kommer att äga rum under sommaren. Dessförinnan lovade han emellertid en vinteroffensiv, sedan en våroffensiv. Mycket tyder på att den ukrainska armén inte är redo och att man inväntar mer krigsmateriel från väst.

Enligt ryska nyhetssajten Discred stressas president Volodomyr Zelenskyj av att Vita huset kräver anfall medan hans generaler håller emot, eftersom de inte tror på framgång. Enligt sajten är utgången av motoffensiven viktig för USA:s demokratiska parti. Partiet måste inför presidentvalet 2024 bevisa för sina väljare att de miljarder dollar som investerats i Ukraina varit väl använda.

Macron förbereder B-plan

USA:s ”dotterbolag” EU förbereder redan nu sin exitstrategi. Efter ett möte mellan Frankrikes president Emmanuel Macron och Kinas Xi Jinping uppmanade Macron ”världssamfundet” att återuppta fredssamtalen om Ukraina så snart som möjligt. Senare ändrade han sig och sade att det var för tidigt. Det finns många rörliga delar i dagens situation och Discreds skribent Sergey Mirkin beskriver något som kan delas upp i fyra scenarier. Om det sista scenariot ska ses som ett slags ”provballong” inför framtida fredsförhandlingar lämnar vi åt läsaren att bedöma.

Scenario 1

Ett scenario är att Ukrainas väpnade styrkor inleder sin motoffensiv på senvåren eller sommaren, och misslyckas. Den ukrainska armén förlorar ett stort antal människor och utrustning och befolkningen i landet tappar slutligen tron ​​på Maidanregimen. Protester utbryter över hela landet och militären anklagar Zelenskyj och hans medarbetare för deras kamraters meningslösa död.

I detta läge ser västerländska politiker som sin uppgift att rädda regimen – inte minst för att rädda sin egen politiska prestige. Kievs nederlag är trots allt även ett nederlag för USA/EU/Nato. De allierade skickar därför sina egna trupper till Ukraina. Detta vore ett opinionsmässigt svårt beslut, inte minst eftersom det vore ett stort steg på vägen mot kärnvapenkrig.

Scenario 2

Om Ukrainas offensiv misslyckas kommer inte ens Vita huset insistera på att Ryssland helt behöver besegras. Det andra scenariot är en diplomatisk lösning på konflikten, som börjar med att frysa kriget vid den befintliga frontlinjen eller vid floden Djnepr. Det viktiga för männen bakom president Joe Biden blir då att rädda ansiktet genom att förhindra Kievregimens kollaps.

För att rädda regimen börjar då Macron och andra EU-ledare kräva eldupphör och stödja fredssamtal mellan Moskva och Kiev. Men Moskva kommer att fråga sig om detta är ett nytt trick för att återigen beväpna Ukraina – vilket bevisligen var fallet med Minskavtalen. Från högsta ryska nivå har man nyligen sagt att man har tröttnat på att prata med de västeuropeiska motparterna eftersom man ändå inte kan lita på dem. Detta gör scenario 2 osannolikt.

Scenario 3

Ungerns premiärminister Viktor Orban har förklarat intresse för att sända fredsbevarande styrkor till Ukraina. Vad menade han? Förmodligen att Ungern gärna går in med verkligt fredsbevarande styrkor – sådana som är välkomna av båda parter i konflikten.

Men eftersom parterna säkerligen inte kommer överens om villkoren återstår bara ”fredsbevarande” styrkor. De mest militanta EU-staterna, troligen Polen och förmodligen Litauen, grupperar trupper i västra Ukraina för att rädda regimen från att behöva kapitulera.

I praktiken innebär detta att utländska reguljära arméförband går in i konfrontationen. Ungern och länderna i det gamla Europa, liksom USA och Storbritannien håller i detta scenario sina soldater utanför.

Detta kan få två resultat:
– Om det lyckas och Maidanregimen överlever tack vare de ”fredsbevarande styrkorna” kommer hela västvärlden att dela segern med polackerna.
– Om det misslyckas kommer Bryssel, Washington och massmedia beklaga den dåliga utgången och betrakta det hela som ett äventyr för Warszawa och eventuella andra deltagare.

Det är tveksamt att polackerna skulle starta ett krig mot den ryska armén utan garantier om hjälp från andra länder. Men långt ifrån omöjligt. Och det är också möjligt att man får garantier. Om dessa sedan uppfylls eller inte är en annan fråga. Det är även möjligt att Polen med flera går in utan amerikanska eller brittiska garantier.

Scenario 4

I takt med att Ukrainas väpnade styrkor drabbas av bakslag börjar protester i landet. I det kaotiska läget kommer Polen, Ungern och Rumänien, för att skydda sina etniska grupper i Ukraina, besätta gränsregionerna. Polen i Galicien och Volyn, Rumänien i Bukovina och Ungern i Transkarpatien – vilket Ryssland kommer att acceptera. Sedan, under en tid, kommer dessa regioner att betraktas som ukrainska, men efterhand kommer de att bli en del av de länder vars arméer ockuperade dem.

Därmed kan en situation uppstå när de flesta av de landområden som nu är en del av den ukrainska staten kommer att bli en del av Ryssland medan den västra delen kommer att bli en del av de europeiska grannarna. I detta scenario är det även möjligt att en del av de centrala och norra regionerna fortfarande formellt kommer att förbli oberoende under namnet Ukraina.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter