Botkyrka ville stoppa gängkriminaliteten med en slottskonferens

Botkyrka kommun har länge fått kritik för hur de använt medel som är tänkta att stoppa gängrekrytering bland unga. Nu kräver Socialstyrelsen svar på hur bland annat en slottskonferens, en dator och en soffa kan stoppa gängkriminaliteten.

Det har länge varit en strategi att i stället för att göra något åt kriminaliteten, till exempel genom att utvisa eller lagföra kriminella, ge pengar till ”förebyggande åtgärder”. Detta innebär att de kriminella själva berikas. Ett ökänt exempel är de så kallade värstingresorna på 1990-talet som innebar att kriminella fick åka på dyra semestrar på skattebetalarnas bekostnad.

Ekot har tidigare uppmärksammat att invandrartäta Botkyrka kommun använt pengar för gängkriminalitet till bland annat julbelysning. Socialstyrelsen har nu reagerat på uppgifterna och kräver svar, rapporterar Sveriges Radio.

16 miljoner i sjön

Socialstyrelsen har efter att kritik riktats mot Botkyrka kommun gjort en fördjupad granskning. Kommunen har gett myndigheten en redovisning, men Socialstyrelsen ger inte mycket för den.

Socialstyrelsen kräver nu svar på hur de 16 miljoner kronor som kommunen fått i statsbidrag för att förhindra gängrekrytering bland unga tjänar sitt syfte. Det rör sig bland annat om kostnader för en dator, en soffa och en slottskonferens.

Socialstyrelsen ifrågasätter också en väldigt dyr webbsatsning som hittills kostat 4 miljoner kronor och vill ha konkreta uppgifter på hur den motverkat gängkriminalitet.

600 000 har redan betalats tillbaka

600 000 kronor har redan betalats tillbaka. De bekostade en marknadsföringsplan som aldrig användes.

Socialstyrelsen skall nu besöka kommunen för att få tydligare svar.

– Vi förväntar oss att vi ska få en fördjupad insyn, en fördjupad bild av hanteringen dels av aktiviteterna man genomfört men också hur medlen har hanterats. Det är vår ambition med det besöket, säger Stina Isaksson, chef på Socialstyrelsen, till Sveriges Radio.

Socialstyrelsens ifrågasättande av Botkyrka kommuns hantering av sina medel kan vara början på ett trendbrott, där kommuner blir tvungna att visa vad deras pengar för förebyggande åtgärder gör för konkret nytta.