Svensk skola präglas idag av en stor mängd etniska grupper. Vilka konflikter uppstår mellan dessa grupper? Det har en ny studie undersökt.
Den stora invandringen till Sverige under flera decennier gör att ett stort antal etniska grupper kan gå på samma skola. Men hur fungerar det egentligen i praktiken?
Frihetsnytt kunde nyligen rapportera om ett minst sagt dramatiskt rasbråk på en skola i Dalarna, där mörkhyade och ljushyade slogs mot varandra.
En ny studie har tittat närmare på hur etniska konflikter påverkar skolundervisningen i idrott.
Bråkar om allt
Studien som är en doktorsavhandling i idrottsvetenskap från Örebro Universitet och som är skriven av Kalle Jansson visar på att konflikter kan uppstå om allt möjligt.
Det som har fått mest medial uppmärksamhet är problemen med könsblandad badning, men Jansson tar upp en rad andra exempel. Det rör sig till exempel om pardans, musik under idrottslektioner, inställning till vintersporter och fysisk aktivitet under fasteperioder. Jansson har identifierat förekomsten av tio konflikter endast i idrottsundervisningen.
Anledningen att dessa konflikter inte får någon större uppmärksamhet kan vara att de löses lokalt. Skolverket har i allmänhet inga särskilda riktlinjer, utan det är upp till varje idrottslärare att lösa inom ramen för sin undervisning.
Eleverna får böja sig
Jansson konstaterar att invandrarelever som har särkrav oftast får böja sig.
– Det är väldigt sällan som lärare väljer att förändra undervisningsinnehållet. I stället blir det elever som anpassar sig och gör det som förväntas även om de inte riktigt vill, säger Jansson.
Det kan tänkas att skolorna, om de inte anpassar sig till särkrav, bidrar till att göra Sverige mindre intressant för invandrare som inte vill anpassa sig till Sverige.
En annan aspekt av det mångkulturella helvetet i skolan är själva undervisningen. Redan VT 2003 då jag undervisade i historia på en gymnasieskola i södra Storstockholm erfor jag invandrarelevernas totala ointresse och bristande respekt för den svenska historien. Medan svenska klasser satt som tända ljus när jag berättade om exempelvis skiftesreformerna, kunde jag inte säga en enda mening i invandrarklasserna utan att bli avbruten av skrik och bråk. De verkade inte begripa någonting. Det jag minns bäst från denna termin är hur kaotiskt invandrarna uppträdde och hur kalla och galna blickar många av dem hade. Det har gått över tjugo år sedan jag bevittnade detta inferno, och situationen i de invandrartäta förorterna kan knappast ha blivit bättre. Jag har sedan dess bara jobbat på skolor som dominerats av svenskar.