EU har nyligen fått igenom den nya migrationspakten som förenar alla medlemsländer i invandringsfrågan. Migrationspakten sägs innebära minskad invandring men det kommer inte ske gratis.
Att EU varit vänligt inställt till en hög invandring till Europa hyser det ingen tvivel om. Det svåra har varit för EU att tvinga medlemsländerna att ta emot invandrare. Bland de som tydligast vägrat ta emot är Ungern och Polen.
När EU försökte tvinga igenom sina krav på att alla skulle ta emot invandrare tog det stopp och det visade sig vara näst intill omöjligt att få alla att gå med på deras planer.
Förhandlingarna har tagit lång tid
Migrationspakten har tagit flera år att jobba fram och förhandlingarna har kantats av konflikter och svårigheter att samarbeta.
Under torsdagen den 8 juni stod det klart att medlemsländerna har enats om en gemensam migrationspolitik, rapporterar SVT efter ministermötet i Luxemburg. Men lagen är ännu inte i mål och nu saknas det att även parlamentet godkänner planerna.
– Nu ska de komma överens med parlamentet, som har en någon mjukare attityd, innan lagen kan bli verklighet, förmodligen under 2024, säger SVT:s Europakorrespondent David Boati.
Detta innebär migrationspakten
Exakt vad migrationspakten innebär och detaljerna kring den slutgiltiga överenskommelsen är inte presenterat men vad uppgörelsen handlar om i stora drag är klarlagt.
Efter flyktingkrisen 2015 är de flesta EU-länder överens om att man vill ha en minskad invandring. Tyvärr ledde förhandlingarna inte fram till att varje enskilt land ska få ha friheten att själva välja vad man anser att ens land vill och kan ta emot, utan istället ska EU bestämma.
Den nya pakten gör klart att varje medlemsland får ansvar för en viss del av de asylsökande som kommer till EU baserat på landets ekonomi, storlek och hur många man tagit emot historiskt.
Frihetsnytt har inte kunnat se hur dessa bedömningar görs och kan därför inte avgöra huruvida Sverige får ta emot fler, lika många eller färre än vad vi tidigare gjort.
Varje enskilt medlemsland kan dock välja att säga nej till att ta emot asylsökande men det är inte gratis. Det land som säger nej måste betala ungefär 250 000 kronor per asylsökande man nekar inträde i landet.
Migrationspakten har blivit kritiserad
Migrationspakten kan vid en första anblick ses som mer restriktiv, då gränserna ska bli bättre bevakade och fördelningen av migranter ska bygga på frivillighet snarare än tvång. Men i själva verket öppnar systemet för att det ska bli lättare att tvinga nationalistiska länder, som Ungern och Polen att ta emot migranter.
Vill de inte ta emot migranter ska de istället betala pengar för att visa sin solidaritet med EU.
Sverigedemokraterna med dess EU-parlamentariker Charlie Weimers i spetsen har varit mycket kritiska till migrationspakten som de menar slår sönder en av Tidöavtalets viktigaste delar.
Vidare är många kritiska till varför EU överhuvudtaget ska bestämma över huvudet på enskilda länder avseende hur många migranter de ska ta emot. Kritik om överstatlighet har förekommit och många menar att EU har gått mot att vara en samlingsplats för att underlätta handel till att bli en totalitär överstat som detaljstyr medlemsländerna.
