Slöseriombudsmannen Philip Syrén uppmärksammar en granskning gjord av ”Tidningen Näringslivet” som handlar om kommunernas skatteslöseri genom onödiga inköp. Det handlar om stora miljonbelopp för 2023 som avser profilprodukter som tygkassar, tröjor, mössor med mera i marknadsföringssyfte.
Onödiga profilprodukter döljs i redovisningen
I kommunernas bokföring hamnar inköpen på kontot för ”arbetsskydd och profilkläder”. Profilprodukter klumpas ihop under samma konto med exempelvis namnskyltar för personal i skola och förskola men resterande handlar om ren marknadsföring för kommunerna.
Stora inköp på så kallade profilprodukter (reklam) gjordes för minst 11,6 miljoner kronor. Tio kommuner granskades. Inköpen handlar om bland annat nyckelband, tröjor, mössor, väskor, paraplyer, läppbalsam, reflexer, powerbanks, högtalare, godis, beachflaggor, ljuslyktor, ryggsäckar, babymössor, högtalare, cykelprodukter, isskrapor, sadelskydd, hoodies, golf och paddel bollar som används som ”giveaways”. Alla profilprodukter har tryck med text och logga för att marknadsföra kommunen i fråga.
Riktlinjer om inköpen saknas
Det finns inga formulerade riktlinjer om hur stora inköpen får vara. Hårda krav ställs istället på att det ska vara ”fairtrade” och ekologiskt bomull i tröjor och tygkassar. Kvalitetsprodukter kostar mer men ändå slösas det med skattepengarna på onödiga profilprodukter av olika slag. Till exempel att dela ut vattenflaskor i plast för att främja kranvatten istället för att köpa flaskvatten i butik.
Granskning av landets tio största kommuner
”Tidningen näringslivet” kontaktade landets tio största kommuner med en fråga om kostnaderna för inköp av profilprodukter. Det avser exempelvis pennor, tröjor, vattenflaskor, kaffekoppar, ballonger och så vidare med kommunens namn och logga på. Det efterfrågades vilka bolag som kommunerna hade upphandlat för inköp av profilprodukter. Fakturor begärdes in som kommunerna hade fått från sina upphandlade bolag.
Örebro toppar listan med inköp av profilprodukter
Örebros samlade kostnad för inköp av kommunikations- och marknadsföringstjänster inklusive profilprodukter under år 2023 uppgick till 7 575 000 kronor. Stockholms kostnad för profilprodukter uppgick till 6 277 412 kronor, inga arbetskläder inräknade. Malmö hade ingen uppgift för helåret men köp före den 31 maj 2023 uppgick till 4 233 479 kronor. Uppsala, Västerås och Helsingborg, även dessa kommuners profilprodukter översteg miljonbelopp.
Linköping, Norrköping och Jönköping spenderade från 500 000 kronor till 756 407 kronor. Ingen uppgift lämnades av Göteborgs stad, som inte har gemensamma avtal för profilprodukter, då varje förvaltning och bolag är en egen upphandlande myndighet.
Kommunernas slöseri kritiseras av slöseriombudsmannen
Slöseriombudsmannen Philip Syrén kritiserar kommunernas slöseri med omfattande inköp av profilprodukter. Under 2023 uppgick kostnaden till över elva miljoner kronor av skattebetalarnas pengar. ”Utgifterna är ett symptom på att den offentliga sektorn blivit för stor och kommunerna nu spenderar tid och resurser på onödiga saker”, säger Syrén. Det fokuseras mer på ”branding” istället för sin kärnverksamhet.
Detta är ett slöseri med skattebetalarnas pengar menar han och ifrågasätter nyttan med inköpen. Administratörer och kommunikatörer har blivit så många inom offentlig sektor att de ofta inte vet vad de ska göra utan ägnar sig istället åt ”branding” och oklara kampanjer. Syrén betonar att kommunerna bör bli bättre på att hushålla med skattebetalarnas pengar och bli mer restriktiva med sina inköp.
Kommunerna ägnar sig åt ”branding”
Konkurrensen är tuff mellan kommunerna. Detta är motivet till inköpen av profilprodukter som används till ”branding” (marknadsföring) för att locka till sig invånare och företag. Utgifterna för profilprodukter ska vara proportionerliga och får inte äventyra kommunens kärnverksamhet, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.
Slöseriombudsmannen säger: ”Jag är ganska övertygad om att de flesta invånare bryr sig mer om att ha en fungerande kärnverksamhet i kommunen än att det ska finnas ett paraply med kommunens logga på”. Att skattebetalarna i kommunen tvingas betala för marknadsföring medan trygghet i närområdet och långa vårdköer som exempel inte prioriteras tillräckligt. Det sägs att kommunerna har ont om pengar men det handlar om fel prioriteringar och strikta budgetar förutom till ”branding” som saknar riktlinjer för kostnader.
”SlösO” jämför offentlig sektor med företagsvärlden
SlösO (Slöseriombudsmannen) påpekar att kommuner inte har samma behov av marknadsföring som företagsvärlden. I företagsvärlden är marknadsföring nödvändigt för att öka intäkterna. Kommuner har inte samma behov eftersom deras inkomster kommer från skatter som invånarna måste betala. Han menar att kommunerna prioriterar fel och att det istället borde fokusera på att förbättra sin kärnverksamhet istället för att spendera pengar på profilprodukter och marknadsföring.
Lena Furmark på Svenskt näringsliv anser att kommunerna istället bör prioritera viktiga områden som förbättrad välfärd och företagsklimat. Andreas Bergh, forskare vid Institutet för näringslivsforskning påpekar att förutom ekonomisk belastning är det också svårare att granska kommunernas verksamhet inom området för inköp av profilprodukter.
Slöseri med skattebetalarnas pengar samtidigt som det råder resursbrist
Det sägs att kommunerna har ont om pengar men samtidigt slösas det med skattebetalarnas pengar på onödiga ting. Det läggs mångmiljonbelopp på konstnärlig utsmyckning och marknadsföring medan vårdköerna ringlar sig långa.
Ett enda konstverk på Malmös nya sjukhusområde i form av ett litet träd kostade 7,9 miljoner kronor samtidigt som andra viktiga områden och tjänster för invånarna är eftersatta. Skattebetalarnas förening tycker att ”Investeringen sticker i ögonen”.
Samtidigt finns ett underskott i budgeten och det talas om personalnedskärningar i Region Skåne. ” Då är det klart att det blir upprörande när så här mycket pengar läggs på ett träd” säger Philip Syrén.
Två olika budgetar
Vårdbudgeten och budgeten för konstnärlig gestaltning är två olika budgetar. Region Skåne ska avsätta 92 miljoner kronor på konstnärlig gestaltning. 118 miljoner kronor avsattes på konst vid bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Detta är bara några få exempel på slöseriet runt om i landet.
Skattebetalarnas pengar går till det som pekas ut som ”onödigt strunt”, såsom konstnärlig utsmyckning och profilprodukter för marknadsföring för kommunerna som inte gynnar skattebetalarna, samtidigt som vårdbudgeten är bristfällig.
