Så kan du tackla de stigande livsmedelspriserna

Oktober månad bjöd liksom september på ökade matpriser. Särskilt för en grupp livsmedel som är svår att klara sig utan. De fortsatta prisökningarna slår hårt mot svenska hushåll och väcker därför en del frågor hos konsumenterna. Samtidigt kan man genom en handfull enkla åtgärder spara flera tusenlappar per person och år.

Prisökningarna för oktober verkar även skilja sig mellan kedjorna, där ICA-butikerna utgjort det block som ökade mest (+0,4 procent).  För Axfood (Hemköp, Willys, & CityGross) är ökningen +0,2 procent, samtidigt som Coop sänkte priserna med 0,1 procent. Detta visar ny statistik från Matpriskollen.

Mejeriprodukter ökar mest

Under oktober ökade matpriserna med lika mycket som under september, det vill säga 0,2 procent, samtidigt som årstakten (mätt över 12 månader) är +5,3 procent. Månadsökningen är därmed den högsta sedan februari i år. Förutom dyrare frukt och bär, är det framförallt mejeriprodukter som stiger mest i pris.

Ulf Mazur på Matpriskollen, skriver i ett pressmeddelande att prisökningen på mejeriprodukter är dramatisk:

-Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Det är framförallt priserna på matfett (+3,6 procent), mjölk och grädde (+2,4 procent) som stigit och de väntas dessutom öka ytterligare under vintern. Detta säger Mazur, beror på att matfettspriserna i Europa ökar, vilket även påverkar Sverige.

Samtidigt har priserna sjunkit på vissa varor inom frukt och grönt, som exempelvis citron, apelsin, gurka, äpplen och paprika.

Vilka tjänar på prisökningarna?

Matpriskollen konstaterar även att prisutvecklingen på matrelaterade produkter inom dagligvaruhandeln har ökat med i genomsnitt 19-22 procent sedan januari 2022.

Lågpriskedjor som Lidl har däremot tagit rejält med marknadsandelar från de tre stora livsmedelskedjorna¹ under det senaste året, vilket välkomnas av svenska konsumenter. Ett av skälen bakom prisökningarna – enligt Konkurrensverkets granskning – beror på just dålig konkurrens inom den svenska livsmedelsbranschen.

Prisökningarna i butik kan inte heller enbart motiveras av de ökade kostnaderna för foder, drivmedel, el och gödsel som uppstått i coronapandemins och Ukrainakrigets spår. Det har blivit allt tydligare att de tre stora livsmedelsjättarna utnyttjat inflationen som en täckmantel för att pressa konsumenterna.

Ett exempel som myndigheten nämner är priset på ägg² som egentligen borde ha ökat med fyra kronor per kg, men som istället har ökat med 14 kronor per kg. För en hushållsost tvingas konsumenten idag betala 48 kronor mer, där 34 kronor utgörs av leverantörskostnader. Prisökningarna kommer därför sällan de svenska bönderna tillgodo.

Detta kan du göra

Stigande livsmedelspriser är dessvärre något vi alla drabbas av och tvingas förhålla oss till. Dock finns det mycket du själva kan göra för att spara stora pengar på matinköpen. Några av dessa tips nämner Matpriskollen i sitt pressmeddelande:

• Handla i flera olika butiker, spara kvittona och jämför skillnaden. Genom att handla i rätt butik i ditt närområde kan du spara tusenlappar per år. Prisjämförelserna kan också göras genom Matpriskollens app och liknande.
• Kolla upp erbjudanden från butikerna i närheten innan du går dit. Gör en inköpslista innan och håll dig till den.
• Se till att vara medlem i alla butikskedjorna.
• Småbarnsfamiljerna kan spara stora pengar på att använda sin tid till att laga mat och frysa in. Till exempel barnmat.
• Finns stapelvaror på extrapriser så kan du alltid köpa lite mer.
• Släng inte mat, utan använd allting som är ätbart.
• Sätt kylskåpet på 4 grader i stället för 8 grader, så håller maten dubbelt så länge. Laga lite extra så blir det också en lunch till morgondagen.
• Handla aldrig hungrig. Risken är stor att du fattar dåliga beslut och impulsköper sådant du inte behöver.

1. Det vill säga ICA, Coop och Axfood. [↩]
2. Detta avser tidsperioden januari 2021 till april 2023. [↩]