Han får den största löneökningen

Högre myndighetschefer får i Sverige enligt lag inte löneökningar som bestäms i kollektivavtal, utan av regeringen enligt dess avtal med de respektive berörda personerna. I fall med högpublicerade, kontroversiella och kritiserade myndighetschefer kan detta gå kraftigt emot vad allmänheten anser vara rimligt.

Rikspolischefen Anders Thornberg är den myndighetschef som enligt en genomgång i Dagens Industri (DI) får störst löneökning efter årets förhandlingar. Hans polisbana har inte varit problemfri: i sin dåvarande roll som SÄPO-chef misslyckades han med att gripa Rakhmat Akhilov innan denne genomförde dådet på Drottninggatan 2017. Han kritiserades också för sin roll i det mycket stora läckaget av hemliga digitala handlingar från Transportstyrelsen.

Utöver detta har han klandrats för bristande professionalism och svag empati i härvan kring polischefen Mats Löfving, senare död genom självmord, och dennes flickvän och medarbetare Linda Staaf på NOA. Frihetsnytt har rapporterat om hur Sverigedemokraterna krävt hans avgång och hur Justitieutskottet ställt honom mot väggen.

På flera sätt kan man se att Anders Thornberg symboliserar klyftan mellan det som vanliga människor anser vara rimligt och maktens behov av att belöna lojala myndighetspersoner.

Myndighetschefers löner

Myndighetschefers löner sätts i stort sett genom regeringsbeslut. Bäst återspegling av systemet (med undantag) ges troligen av fackförbundet ST:s interntidning; fackförbundet ST organiserar också myndighetschefer.

Systemet har flera likheter med det regelverk som gäller i näringslivet, där högre chefer i den så kallade frikretsen har mer eller mindre fri lönesättning, avgångsvederlag och annat av liknande slag. Förordningen 2016:411 reglerar dessa aspekter för offentlig sektor.

Systemet för myndighetschefer möts ofta av kritik i den allmänna opinionen för att lönerna är för höga, eller för att chefer som inte får förnyat förtroende eller rent av entledigas ändå får fortsatt förmånliga villkor.

Den mycket omstridde före detta rikspolischefen Dan Eliasson är ett exempel på omstridda chefer som fått fortsatt oförändrat goda villkor. Eliasson valde att avgå som chef för Myndigheten för skydd och beredskap (MSB), efter att ha blivit påkommen med en semesterresa under pandemin, och fick ändå jobba vidare med annat för samma lön.

I politikerkretsar finns inget stöd för några förändringar i systemet – det anses behövas verkligt goda villkor för personer som ska inträda i och bekläda dessa höga befattningar, med alla de påfrestningar som kommer med. Vad som inte ofta diskuteras utåt är också politikernas behov av lojalitet från de chefer som tillsätts.