Handskriften måste värnas i den digitala tidseran

I ett samhälle där allting går mycket fort har handskriften blivit än viktigare, skriver GP:s kulturchef Johan Hilton. Debatten berör dock någonting djupare än det sedvanliga tjafset kring digitaliseringen (för eller emot). Det handlar snarare om att försvara långsamheten.

Skärmberoendet – de ungas pandemi

Det skärmberoende vi sett breda ut sig på senare år och krypa allt lägre ned i åldrarna är en sorts pandemi där det till syvende och sist är de vuxna (inte minst föräldrarna) som bär det största ansvaret för utvecklingen. Detta enligt en nyligen publicerad insändare i SvD-debatt av skoleleven och skribenten Ingeborg Lindén som avser att skapa en medvetenhet hos de föräldrar som låter sina barn avreagera sig framför skärmar.

Det som för stunden kan verka som en bekväm och behändig lösning för föräldrarna när deras småbarn har bråkat och skrikit flera minuter kan istället resultera i ett flertal svåra konsekvenser i framtiden. Att vid varje sådant tillfälle sätta en Ipad framför barnens ansikten, som distraherar dem med glada färger och ljud krattar manegen för en framtid med övervikt, försämrad empati, ensamhet och depression.

Hon fortsätter med att notera avsaknaden av lekande barn ute i skog, mark och på lekplatser. De befinner sig istället framför skärmarna (som de blivit beroende av) eller har en förälder med sig som är upptagen med att scrolla på mobilen. Detta skärmberoende i alla åldrar, menar hon, är ett tecken på den digitala pandemi vi befinner oss i och dessvärre har det blivit normaliserat.

Det är också orsaken till att många barn idag inte kan koncentrera sig och att föräldrarna här har ett ansvar att lägga undan skärmarna. Åtminstone ifall dagens barn ska kunna frodas och utvecklas till morgondagens hjärnor som ska kunna lösa många svåra problem.

Därför måste pennan värnas

Göteborgsposten kulturchef Johan Hilton skriver i en opinionsartikel nyligen att digitaliseringen inte bara varit av godo då den haft uppenbara konsekvenser för informationsbearbetningen. Den har blivit flyktigare och vi har på ganska kort tid tappat koncentrationsförmågan, börjat läsa mer översiktligt och klickar rastlöst vidare. Tillfällena vi stannar upp vid de fördjupande ögonblicken blir allt färre och ovanligare.

Att det rastlösa klickandet påverkar vår världsbild och självuppfattning på sikt menar han borde vara ganska självklart och ser det som märkligt att debatten om handskrift inte hamnat på tapeten förrän nyligen. Det viktiga är att försvara långsamheten i ett samhälle där mycket flimrar och där spelar handskriften en viktig roll.

Själva poängen med att skriva för hand är att det är mödosamt och tidskrävande. Det kräver tålamod, eftertänksamhet och en stor koncentrationsförmåga men förbättrar samtidigt inlärningen betydligt. Handskriften innebär även att fortsätta en historisk tradition och att bemästra ett uråldrigt hantverk som över tid och rum bundit samman människor. Detta har bara i sig ett stort egenvärde.

Sätter ett personligt avtryck

Förutom att stanna upp och organisera tanken finns det också något personligt med att pränta ned någonting, bokstav för bokstav. Det är direkt och personlig tankeöverföring som ger ett avtryck och säger något om oss själva och vår individualitet i en värld av digital anonymitet.

Ni som har läst några av era föräldrars eller far- och morföräldrars handskrivna brev vet säkert vad han talar om. Man kan i princip känna in vad de känt när breven skrivits, bara genom att beskåda den handskrivna texten.

Även om Hilton inte tror att en annalkande analfabetisering väntar bakom nästa hörn betonar han snarare vikten av att värna det fysiskt säregna och personliga avtrycket i digitaliseringens tidevarv. En tid och kultur som lyfter fram affekt, flyktighet och ögonblicklighet i digital kommunikation, liksom snabb kunskapskonsumtion.

Fastän man kanske inte har den vackraste eller prydligaste handstilen är den, precis som fingeravtrycken, likväl ett personligt kännetecken. Det finns ju ingen i hela världen som skriver exakt som en själv, särskilt inte för hand.

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter