Inflationen steg något i januari, men bakom siffrorna döljer sig en annan verklighet. När ränteeffekter räknas bort fortsätter prisökningarna att bromsa. Nya siffror från SCB ger en tydligare bild av vad som faktiskt driver kostnaderna för hushållen.
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var inflationstakten i januari 0,4 procent. Det är en liten ökning från 0,3 procent i december. Det handlar om KPI – konsumentprisindex – som mäter hur mycket priserna på vanliga varor och tjänster har förändrats.
– Preliminära beräkningar visar att inflationen steg i januari enligt KPI men sjönk enligt KPIF och KPIF-XE, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB.
Andra siffror visar nedgång
När man räknar bort förändringar i räntor (alltså hushållens bolånekostnader) blir bilden en annan. Det måttet kallas KPIF. Det sjönk från 2,1 till 2,0 procent i januari. Ännu lägre blev siffran för KPIF-XE, som även tar bort energipriser. Det föll från 2,3 till 1,7 procent.
Det betyder att det främst är ökade räntekostnader som driver upp KPI, inte att varor och tjänster blivit mycket dyrare.
Ny ”varukorg” påverkar siffrorna
I januari gör SCB alltid förändringar i den så kallade ”varukorgen”. Det är listan över varor och tjänster som ingår i beräkningen av inflation. Denna gång sänkte den totala effekten (”korgeffekten”) årstakten för KPI med 0,13 procentenheter.
Mer information på väg
Den 20 februari släpps mer detaljerad statistik. Då blir det tydligare vad som ligger bakom förändringarna och hur olika delar av ekonomin påverkas.
