När en grupp i samhället ska lyftas upp är det alltid på bekostnad de andra grupperna. Sedan länge får svenska skolflickor bättre betyg än skolpojkar för samma prestation. Nästa trend är att svarta barn ges bättre betyg än vita för samma prestation – och fler självutnämnda offergrupper står på rad. Vore det inte enklare för överheten att räkna ner betygen för manliga vita, den grupp som man egentligen är ute efter?
Sedan 1960-talet har pojkar gradvis börjat göra sämre ifrån sig i skolan än flickor. Försämringarna av skolan har lett till en stor snedfördelning mellan pojkar och flickor i de högre utbildningarna. I Norden var redan 2008 sex av tio högskolestudenter kvinnliga, i Sverige år 2020 var siffran 61%. På en nyckelposition, grundlärarprogrammet, är nästan alla studenter kvinnor. Detta förstärker skolans trend mot feminisering av studiemiljön. Liknande trendrörelser går genom samhället i alla västländer och alldeles säkert är planerade för högsta ort, dvs från den globala finansiella eliten. Att underblåsa konflikter mellan generationerna, mellan könen, mellan stad och land, mellan yrkesgrupper och så vidare är ett klassiskt sätt att försvaga en motståndare. Och elitens motståndare är folket. Metoden är enkel – den som vill vända samhällsutvecklingen baklänges gör rätt i att tubba kvinnor mot män. Kvinnor är av naturen mer överhetstrogna än män.
Vår kvinnliga lärarkår är sannerligen med på noterna. Man nöjer sig inte med ”framgången” att ha fördrivit männen från läraryrket. Sedan lång tid har undersökningar i flera västländer visat att lärarinnorna ofta ger pojkar sämre betyg än flickor trots likvärdiga prestationer. Särskilt i Sverige är skillnaden i betygsättning avsevärd.
Om det som skett har gjort någon människa gladare är tveksamt. Kulturmarxistiska SVT erkänner: ”Den svenska skolan har förändrats i grunden, men det finns inga belägg för att förändringarna har gjort skolan bättre. Tvärtom så sjunker elevernas resultat.” I en skola där hälften av eleverna, pojkarna, varken trivs eller uppskattas presterar de naturligtvis sämre resultat. En ganska förutsägbar forskningsrapport försöker göra alltihop till pojkarnas eget fel och pekar på en ”maskulin anti-plugg-kultur”. Men eftersom den stora feminiseringen av skolkulturen sammanfaller i tid med pojkarnas fallande prestationer måste man undra om forskaren medvetet blundar för sin egen generations ansvar.
En sexbarnsfar i 40-årsåldern som önskar förbli anonym kommenterar saken utifrån sina erfarenheter.
– Pojkar upplever ofta skolan som stöttande för alla grupper utom deras egen. Lägg till det att deras chanser till högre utbildning i framtiden kommer att beskäras, hur mycket de än pluggar. Då hamnar de lätt i en pessimistisk spiral. Här har föräldrarna framförallt ansvaret att underrätta sina barn om att det inte är dem själva det är fel på. Pojkarna behöver inte ta skolans vuxna på större allvar än vad dessa förtjänar, avslutar sexbarnspappan.
Emellertid är det lätt att överdriva de problem som följer av könsmässigt orättvis betygsättning. Trots indoktrinering i motsatt riktning väljer svenska ungdomar manliga respektive kvinnliga yrken. Två av tre nybakade ingenjörer är unga män. Bland sjöingenjörer, skogsmästare och officerare är andelen unga kvinnor ännu lägre. Eftersom antalet platser på utbildningarna är konstant spelar pojkarnas låga betyg ingen stor roll. De söker visserligen in med lägre betyg men eftersom det bara finns ett fåtal högbetygs-flickor att konkurrera med kommer de ändå in på de linjer de ansökt till. Att man som ung man har svårt att konkurrera om platserna för barnmorskeexamen, djursjukvårdarexamen, studie- och yrkesvägledarexamen, dietistexamen, speciallärarexamen (linjer som har 94-99% kvinnliga elever) är ett mindre problem ur de flesta pojkars synvinkel.
Ett svårare problem uppstår när betygen sätts orättvist med utgångspunkt i elevernas hudfärg. Svarta män eftersträvar i stort sett samma utbildningsplatser och karriärpositioner som vita. Om orättvis betygsättning till deras fördel är förekommande i Sverige är inte känt. Men det ligger i farans riktning. Nordfront uppmärksammade nyligen att skolor i USA öppet skryter med att de diskriminerar sina vita elever vid betygsättningen.
Som vi redan sett utgör diskriminering mot globalisternas ärkefiende, den vite mannen, något av ett sluttande plan. När den första självutnämnda offergruppen fått de begärda särrättigheterna dyker nästa offergrupp upp som skjuten ur en kanon. Och när man har betjänat kvinnor, samer, indianer, romer, svarta och varför inte bruna och gula kommer de självidentidentifierade, sexualitetsbaserade offergrupperna fram och begär sin del av bytet.
Eliten är som bekant mycket fixerad vid högre utbildning. Målet med femiseringen av utbildningen är uppenbarligen att den ”folkgrupp” som per definition saknar skyddsvärde i den akademiska clownvärlden ska bli utan utbildning och på det sättet tryckas nedåt i samhällspyramiden och bli ofarlig för eliten. Till en början sker detta bara i den skattefinansierade samhällssektorn men offer- och diskrimineringskulturen är på god väg in i näringslivet via de större koncernerna.
Det som inte dödar härdar. Framtida generationer av vita män kommer att växa upp med en extra vältränad viljestyrka och därtill vara ”vaccinerade” mot den farliga inbillningen att staten och storfinansen är något att lita på.
